Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 Henry Olsson
Känner du emellertid något specielt antingen af tradition i orten eller af
historien, som rör ämnet, så meddela mig vid tillfälle, för att möjligtvis
framdeles kunna begagnas.
Efter en ny påstötning af Adlerbeth skrifver Tegnér d. 10 april
1824 om samma ämne: — "en folksång har jag ej skrifvit, ehuru
ofta jag tänkt derpå: men man skulle derpå göra alltför stora
anspråk, och med skäl, ty det är kronan af all lyrik. Blenda är
naturligtvis ett vidlyftigt ämne. När jag kommer till Småland,
blir det en sak att tänka på."
Adlerbeth, som tycks ha varit synnerligen intresserad af
Blenda-ämnet, förmådde emellertid fornforskaren J. H. Wallman att skrifva
en uppsats om Värends fornminnen för "befrämjandet af Tegnérs
plan till ett större skaldestycke om Blenda och hennes vapenbragder".
Denna fick Tegnér låna i handskrift. Den 4 mars 1827 skrifver han till
Adlerbeth och tackar för lånet samt meddelar, att han genom en
magister Porsander låtit göra ett utdrag därur. " Wallmans arbete
har gladt mig, emedan det alltid gläder mig när man sätter det
enskilda i sammanhang med det hela, till exempel våra
provincial-historier och landskapstraditioner med svenska historien" etc.
Först under sin sinnessjuka tid i Sleswig kom han i tillfälle att
upptaga Blenda-motivet. Det skulle då ingå som en särskild sång
(n:r 6) i Gerda, till hvilken dikt planen denna tid omarbetades.
Denna sång tillhör emellertid de delar af dikten, som på grund af
skaldens svaghetstillstånd blifvit i sådant skick, att endast
fragment-däraf kunnat offentliggöras. Av dessa och en innehållsredogörelse
af Wrangel1 framgår, att det redan i femte sången sysslas med
"Värends öde trakt*. Solve, Gerdas broder, drager nämligen dit
och hjälper där, efter hvad han vid hemkomsten till Runamo
berättar, Gunnar Gröpe i kampen mot den inbrytande kristendomen.
Sålunda mörda de tillsammans den helige Sigfrids tre från England
komna systersöner. I sjätte sången ("Blenda"), som är den näst
längsta, berättar Solve om Blenda, hvars ynnest han fått åtnjuta,
samt om kampen mot danskarna. " Solve fäller deras anförare Taxe
i envig, och de öfriga öfverlistas af Blenda" (Wrangel). För öfrigt
1 Tegnérs Gerda i tidskr. Finn 1908.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
