Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnérs episka och dramatiska planex* under Frithiofsåren 101
romantische Breite, som framställer icke en handling utan en epok
på skådebanan, hvarigenom intresset försprides och förslappas,
liksom vattnet förlorar i djup hvad det vinner i yta. Ty all
dramatisk konst är dock till sitt innersta väsende koncentrisk, tragedien
är icke historiens brännspegel, utan endast focus. deraf; om trädet
ej agas och qvistas, bär det ingen frukt. — Det andra, hvarför
jag-äfven gerna ville varna, är mysticismen" etc.
Som af citaten ur de båda brefven till Martina v. Schwerin och
Ákerhjelm framgår, sammanställas i begge Blotsven och Karl XII.
Det tycks ha varit de historiska skepnader, kring hvilka hans
dramatiska intresse koncentrerat sig — en motsvarighet till Frithiof
och Axel, hufvudfigurerna i hans episka skapelser från denna tid.
Àf brefven framgår äfven, att han verkligen skrifvit ett drama
om Blotsven, och vi hafva äfven ett fragment af ett dylikt kvar
(meddeladt i jubelfestuppl.). Tiden för detta dramas författande och
förstöring sättes till omkring 1S07, enär Oehlenschlägers tragedi
"Hakon Jarl" utkom detta år (jfr brefvet ofvan!). Elof Tegnér har
tagit för gifvet, att det fragment, vi ha kvar af Blotsven, utgör en
rest af detta annars uppbrända drama.
Emellertid förnekar Josua Mjöberg på goda skäl bestämdt
möjligheten af, att det nämnda fragmentet skulle kunna vara af så
tidigt datum som 1807.* Mjöberg tycks icke ha observerat det
ofvan citerade uttalandet (från den 4 okt. 1821): "Möjligtvis
återkommer jag en gång dertill", men anför däremot, att Atterbom i
sin Idunarecension i Sv. Litteraturtidning 1821, sp. 46—47,
återger ett rykte, att Tegnér hölle på med en Blotsven, och att denna
"skulle innan kort vara färdig att framträda i dagsljuset".
Ytterligare ett vittnesbörd i denna fråga finnes emellertid, och
detta är af särskildt intresse, eftersom det härrör från Martina
v. Schwerin, som vid denna tid var invigd i de flesta af diktarens
planer. — Tegnér hade i brefvet af den 4 oktober, hvarur ofvan
ett brottstycke meddelats, kallat henne sin "sköna biktmoder".
1 Stilstudier i Tegnérs ungdomsdiktning, 1911, ss. 16 o. 18. Det diktfragment
på alexandriner, som af Mjöberg anföres som »en spillra af den tragedi, som
kastades på elden», är, enligt meddelande af döe. M. Lamm, en öfversättning
nr Voltaires Mahomet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
