Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henry Olsson, Tegnérs episka och dramatiska planer under Frithiofsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 Henry Olsson
Härpå svarar hon i ett bref den 11 dec. 1821:1 "Äfven vill jag
dokumentera mig, och med svart på hvitt bevisa, huru väl jag
förtjänar namnet Biktmoder, som jag af hjärtans grund antager,
emedan Brinkman af Leopold och ej af mig hört omtalas den påbegynta
tragedien".2 Nu kunde det ju tänkas, att friherrinnan härmed
endast åsyftade den Blotsven af 1807, som Tegnér omtalar i brefvet den
4 okt. Detta förefaller dock otroligt. Ty af allt att döma ligger
det en korrespondens mellan de båda brefven, i hvilken Tegnér
förebrår henne, att en uppgift, som lämnats i förtroende, blifvit
spridd bland hans litterära vänner. Det är svårt att förstå, af
hvilket skäl skalden skulle velat hemlighålla, att han i sin ungdom
skrifvit men bränt ett drama om Blotsven (han omtalar det ju
också längre fram för baron Akerhjelm), eller hvarför ett dylikt
meddelande skulle spridt sig med den hastighet, som anges af fru
v. Schwerins bref. Och vidare veta vi, att ryktet, åtminstone när
det kom till Atterboms öron, har haft att berätta, att skalden just
år 1821 sysslade med dramat. Man blir då också benägen att tyda
Martinas uttalande så, som det naturligast tolkas. Däremot är
tydligtvis Atterboms meddelande falskt så till vida, som arbetet på
dramat mot slutet af 1821/ hvaraf det fragment, vi nu ha kvar,
skulle vara en rest, sannolikt icke resulterat i mera än detta
brottstycke. Tegnér har därför ej heller ansett det värdt att nämnas i
brefvet till ÅkerhjVlm 1826.
Är det riktigt, att skalden mot slutet af 1821 återupptagit
Blotsven, har detta naturligtvis haft sin stora andel i, att skalden
i de sånger af Frithiofs saga, som diktats efter denna tidpunkt,
infört en sådan blötare, som han ville teckna i det påbörjade
dramat, konung Helge. Af den senare, först utarbetade hälften
af diktverket behandlar endast den sista romansen ett parti,
där den isländska sagan sysslar med kungarna. I anslutning
härtill omtalas ej heller i denna del Beles söner utom i denna sång,
men här hade Tegnér ursprungligen endast upptagit Halfdan. Den-
1 E. Wrangel, Martina v. Schwerin, s. 114.
2 Kurs. här.
3 Af ett visst intresse kan det ju vara, att ett uttryck i Försoningen
— »Vigrids hundramila slätter» — äfven förekommer i Blotsvensfragmentet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
