Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Lindstén, Några okända dikter af Kellgren, Leopold och Bellman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 Gustaf Lindsten
At detta felet hjelps, så fort som åren lida,
Och som en Mor, så öm går lyckan vid hans sida, —
Jag än en Gunstling har, som är mig mycket kär:
Han af natur och Politiken,
Har lärt den digra konst, som mäst förborgad är,
Och lika gagnar alla Eiken,
Åt alt det folk, som annars skiljas plär
Af Samfunds-ordning, stånd och lycka,
Bör stå i lika rätt och ingen det förtycka.
Han af den värsta sak så skenbar teckning gör,
At om dess sannings-grund ej nånsin tviflas bör. —
Förlåt, O! Visdoms-Gud, jag än en bön tör våga:
Yil du åt lyckans gunst ge en Parnassisk råga,
Lät ock en älskad man bli värd sin kära Fru!
Et namn dertil behöfs, och det kan vinnas nu. —
Hon teg. Apollo nu fick flere böner höra
På denna glada högtidsdag.
En enda af et annat slag
Har sagan velat kunnig göra,
Och den, bland alla, kommit sist:
Jag ber, sad’ Uranie, förskona min Arist
Från äran af et namn, som snart all glans har mist.
Då det i lyckans hand en slösad stämpel blifver,
Den hon af blindt behag hvar sjelfkär Gunstling gifver.
Et namn, som forna dar förtjensten endast prydt,
Men nu blir altför smått mot hvad det förr betydt. —
Hon ödmjukt neg, och vid hon gick,
Man tyckte af en vänlig blick,
Som Guden gaf, at hon en slags beundran fick.
Parnassen blef helt tyst, at slut på detta höra.
Apollo redo var, at nu sit utslag ge;
Jag vil, sad han, i dag Er alla nögda se.
Er atö; Polyinnie, och fler, som det kan röra!
(Han smålog nu åt Uranie):
Er önskans mått skal upfyllt bli:
De vänner, som Ni nämnt, til heders hjelpas böra:
För glädje-Festens skull må Er til viljes ske.
Fast åt det val Ni gjort, Satiren torde le.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
