Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Lindstén, Några okända dikter af Kellgren, Leopold och Bellman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 Gustaf Lindsten
Leopold.
I.
Presidentens och Commend. af N. O. Baron Ax. Gabr.
Lejonhufvuds Grafskrift på Fransysk vers öfver sin förra fru,
C. G. Leopoldts öfversättning af den Samma på svensk vers.
Min mer än ömma Vän! så har du aska blifvit!
Den Högste har då stäckt din dag!
Och du har undergått den Lag,
Som alt hvad anda fått, naturen föreskrifvit!
Ja, det är giordt,–––-du dör!–––-jag lefver! Gud hvi så?
Om ödet mindre böjt1 at qvälja,
Tillåtit detta hierta välja,
Så had, det slag du feck, oss råkat begge två.
Men ack! de grymma olycks lagar,
Som rifvit dig ifrån mit bröst,
Ha intet unnat mig den tröst,
At, samma stund som du, få sluta mina dagar.
Ack! om från Englars sköt, dit du ur bullret gick,
Till denna jordens låga yta,
Där mina ögon, än, för dig i tårar flyta,
Du ville gie en enda blick!
Så såg Du, hur mit bröst, af tusen qval är rifvit,
Och hur, af sorg och saknad frätt,
Jag gråter nu de dar, som lupo förr så lätt,
De dar, de glada dar, dem vi vår vänskap gifvit,
Ur lika ömma tänckesätt.
Då nöjde, at i lugn från buller, gny och larm,
Med stillhet se de mål, dit mensko-svaghet fikar,
Vi straffat den, förutan harm,
Och ömt beklagat våra likar,
Hvars sinnen, styrde jemt, af en förförisk drift,
Beständigt yra böljor föra;
Och hvilka, långt ifrån, at visdoms rösten höra,
Åt svaga tids-begär, alt, till et offer giöra,
Förtiuste följa dem, och draga deras gift.
Så ren Förtrolighet, som nånsin yrkad blifver,
Från våra ömma Bröst i alla samlal flöt;
1 »vaant» öfverskrifvet af Gjörwell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
