Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Tegnér och Ossian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tegnér öcli Ossian 135
Detsamma gäller slutapostrofen, dat bröders hamn föreställes från
himmelen blickande ner på sina anförvanters jordiska öden.
Det vore dock, naturligtvis, pedantiskt att vilja direkt förklara
en dylik detalj som litterär påverkan från Ossian; den har ju sina
förutsättningar i den kristna föreställningen om himmelen och i en
helt naturlig och spontan känsla; men man gör sig kanske icke skyldig
till någon öfverdrift, om man säger, att studiet af Ossian bidragit
att aktualisera dylika idéer hos Tegnér, att det gifvit näring åt
fantasier i denna riktning, skänkt en viss poetisk glans åt denna
sida af hans stämningslif. I denna mening kan man alltså häfda,
att Tegnérs upprepade målningar af sin egen graf (Til den trolösa,
Till en aflägsen älskarinna) hänga samman mëd hans smak för
Ossian; visserligen återkomma dessa dödstankar och dödsfàntasier hos
alla normala ynglingar vid en viss kritisk period, men om de
odlas, skjutas i förgrunden, poetiskt bearbetas eller icke, beror i icke
ringa mån på de litterära inflytandena, på de motiv och
strömningar, som förhärska hos samtidens diktare.
Hos Tegnér var detta elegiökt-sentimentala drag oerhördt starkt
— mycket starkare än man i allmänhet torde föreställa sig — och
ehuru det öfvervanns vid mandomsårens inbrytande, ehuru det länge
hölls i motvikt af manligt-heroiska stämningar, så bryter det med
jämna mellanrum fram i hans väsen och hans diktning. Och mycket
ofta träder det fram i former, som erinra om att Tegnérs ungdom
stått i Ossian-svärmeriets tecken. Allra påtagligast är detta i
grafsången öfver Elof Tegnér} Han drömmer där att få återvända
till en obemärkt hydda i sin hembygd — under denna
trötthetsperiod sökte han som bekant pastorat på landet —, och han
utmålar för sig själf i elegiska toner den lycka han där skulle njuta:
Der vill jag lefva, obemärkt och stilla,
och umgås endast med de döde Vänner,
Esaias och Homer och Conas stämma*, * Ossian
dett sorgligt ljufva som jag älskat mest.
Och då och då jag dikta vill ett quäde,
1 Jfr Hasselqvist, s. 156—157.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
