Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Ur gamla anteckningar - VII. Tungomålsgillet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur gamla anteckningar.
Af
Henrik Schück.
VII.
Tungomålsgillet.
I Samlaren för 1885 offentliggjorde Hugo Hernlund en uppsats
"Svenska Tungomålsgillet", som ofta citerats och som innehåller de
enda uppgifter om detta sällskap, hvilka hittills varit kända.
Uppsatsen börjar med en redogörelse för de diskussioner, som fördes
inom Vetenskapsakademien rörande svenska språkets rensning,
stafning och dylika frågor. Det lifliga intresset för dem framkallade
kort därefter ett särskildt språksällskap. Den 17 mars 1740
inlämnade nämligen åtta personer en till Konungen ställd underdånig
anhållan att få bilda ett samfund "Svenska Tungomålsgillet" med
uppgift att utarbeta en svensk grammatik och en svensk ordbok
och med privilegium på de böcker, som gillet sedermera skulle låta
utgå af trycket. Ansökningen remitterades omedelbart till
kanslikollegium, dit äfven en anhållan från Vetenskapsakademien om
auktorisation på dess grundregler inskickats. De senares
stadfästelse tillstyrktes, men på Tungomålsgillets inlaga förblef
kanslikollegiet en tid liggande — såsom Hernlund förmodar i följd af
Höpkens och Vetenskapsakademiens inflytande. Och kort därefter
ingaf Vetenskapsakademien till kollegiet en skrift mot gillet.
Resultatet blef emellertid, att kanslikollegiet tillstyrkte, att gillet
lämnades frihet att arbeta på en svensk grammatica och dictionaire, och
hemställde likaledes om privilegium för gillet på de böcker, som detta
kunde komma att trycka.
Samlaren 1916. \Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
