Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Ur gamla anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 Henrik Schück
alla land t. ex. dygn, otta, snöglopp hafwa alle, men kunna dem ej nämna.
Sammaledes äro wåra slägtenamn bättre, än andras.
3) Kort och tydélig, som nödwändigt följer af den emphasis
(effter-tryck) hwarmed wi kunna, som wist är, gifwa androm dehl af wåra tankar:
och består kortheten däri, att jag kan med ett eller annat ord inbegripa
alt det, hwartill jag i annat språk behöfwer flera; och tydeligheten däri
åter, att orden äro lämpade till tungans natur, samt att dem emellan
be-hålles en så god ordning, att man lättel. finner meningen. Att marna sig
det är när man upwaknad af sömnen liksom samlar tillhopa sina spridda
sinneskrafter. Finna sig det är wisa sin snarrådighet och hugfärdighet,
presence d’esprit. Det drager etc. jämför Hr. Arnells Disput. De Prær.
Ling. Svec. p. 107. Till kortheten bidraga ej litet de små orden elljest
particlar kallade, som satta tillsammans med andra ord, antingen framföre
eller bakefter, förändra hela betydelsen, eller öka den och gifwa den mera
eftertryck, eller ock byta den in oppositam: såsom O och wän när de
sättas framföre, få orden en (contraire signification) stridande bemärkelse,
rätt, orätt, skyldig, oskyldig, ära, wanära, föhr, wanför. Particula be
sig-nificationem vocis vel intendit, vel in aliam immutat: betäcka contegere af
täcka tegere; bedrifwa patrare af drifwa pellere, cogere. jämför Faxels Disp.
cit. p. 15. Om particuln för och före hafwer Hr. Lagerlöf i sin tid
skrifwit en hel Disputation tryckt år 1695 under Titel af Auctarium Primum
ad Cogit: De Linguæ Suec. Ort. däri wisas att denna præposition för, ofta
utgör sådana ordT att de ej ega i andra tungomål sina likar uti sinrikhet
och därjämte korta, såsom
förspilla
förslösa
förlegad
förtaga
förtiga
förwärka
förlösa
förwisa
förlägga
föreläsa
före wis a
förelägga
Faxels Diss. cit. p. 16 seqv.
Hwad tydeligheten widkommer, är wäl sant att ordo orationis eller den
ordning, som orden behålla sins emellan till en mening, är den aldra
naturligaste, som i något språk wara kan, ehuru man den dock i åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
