Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Ur gamla anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur gamla anteckningar 247
Grammaticaliska reglor. Där behöfwes mera till, än att för trycket utgifwa
en af danska dialecten (mundarten) förskämd och ur en Scholastisk hjärna
framspunnen Skriv-Lag. Ingen må, i anledning af de här andragne orden,
därföre falla på den tankan, som wi Swenske, twungne af någon ordabrist,
nödgades bruka samma ord, då wi wilja betekna så mångfaldiga och
åtskilliga ting: Ty förutan de ord och talesätt jag straxt, jämte de andra,
har anfört, finner man att t. ex. falla i synd heter ock synda, öfwerträda
Guds befallningar, begå en grof last, misshandla, göra illa för Gud, wara
ogudaktig etc. Jämför Hr. Faxells Disp. cit. p. 9.
2) Betydande och Sinrih (fulla af Emphasis och Energie) det är att
man finner talesätt (Phrases) och enkla ord af sådan art och eftertryck,
att de till alla delar, och på det nogaste, upväcka alla begrep (idéer) man
will gifwa om en ting. t. ex. Öm säges om den oro man i en sårad lem
finner, den man på alt sätt aktar att han ej stötes: metaph. bemärker det,
hafwa en innerlig omsorg för någon, helst nödlidande, att ej honom något
röra må; däraf är sedan ömhet, ömka, medömkan. Om Wederbörande
hafwer Argus widlöfftigt och skämtande artigt skrifwit. Lagom weta äfwen
utländningar att tala om, men hafwa ej något ord, som swarar däremot:
bemärker att hwarken excessus eller defectus är uti saken.
Äkta betyder det, hwarwid ej låder något ondt, något swek eller något
ofullkomligt och nedrigt t. ex. äkta tro, äkta färg, äkta perlor, äkta sinne,
mens nobilissima. Färde säges om de ting, som äro på wippen att komma
till wärkställighet: det är något nytt på färde, stor krigsrustning på färde
etc. Wett ett ord som har mycket att innebära: den hafwer wett, som
lef-wer ärbart och försigligt, som har mycken kundskap, som eger förstånd.
Stiernhielm i sin Hercules:
Wett är dygdenes ljus och wisdom är dygdenes öga
Wett hörer arbete till, wins ej utan idkeligt omak.
Jämför Faxells Disp. cit. p. 11. 12 et följ.
Försöker med mig att utan widlyfftighet, med ett ord, gifwa dessa
följande på annat språk:
fly — smöret är flyt.
kram — snönu är kram.
feg — mannen är feg.
nyt — hon är nyter
seglifwad, fagermätt, weckowill, swankryggad, äta sitt lystmäte, se under
musk, fira någon, faire cas de quelqu’un., dåra, göken dårar. Jag räknar
ej här ibland de ord, hwilka betyda ting, som hos andra folk ej finnas,
såsom skidor, spjäll, juhlklubba, gröt, ivört etc. utan sådant som finnes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
