Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Ur gamla anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 Henrik Schück
jundiones och, hwi, men, ej etc. Såsom ock många Propositiones 6. hos,
wid, till, med, om, af, ut, in, för etc.
5. Förmåhner äro ock att ordens ljud hafwa någon likhet med saken
de skola betekna, såsom hwäsa, bola, brusa, hwina etc.
att språket är utan Twätydningar (Diphthonger) och swåra
sammanstötande consonanter; utan har ett lätt uttal i dess ställe. Frågas, om swenskan
har en så lätt Pronunciation som föregifwes, hwi då hender att utländingar
sällan racka på den rätta? Förutan att här wore mycket att swåra till
denna frågan, som nu måste gås förbi, tror jag att de utländingar, hwilkas
språk har twunget dem att ifrån barndomen wänja sin tunga wid ett
obe-hageligare läte och hårdare uttal, hafwa swårt att träffa swenskans, men
inga andra: som man ock wet, det en swensk infödd kan i det nogaste
träffa alla andra tungomåls uttal.
att det är gammalt, hwilket om det ej är en wäsentelig förmåhn, så
är det dock en heder och utwiser äfwen Folkets ålder. Wi weta det af
Historien att så är; men utom det, gifwer oss Fransosen Lamy i sin
nyligen nämda Bok sid. 43., som ingen ting mindre förstod än Swenska, ett
så mycket mera oweidigt kännemärke af ett gammalt språk, som det intet
träffar in med hans modersmål, men wäl med wårt. Hans ord äro: Dans
les Langues anciennes les verbes ont deux Terminaisons et Inflexions
diffe-rentes, qui marquent si le verbe se prend dans une signification acfive ou
passive: Petrus ärnat, Petrus amatur. Hade han känt swenskan, så hade
han ofelbart sätt därhos: Peter elskar, Peter elskas.
Simplicitas Dictionis.
6). att wårt modersmål ej hafwer andra språks olägenheter och fel;
men åtskilliga af deras goda Egenskaper, såsom, förutom dem, som redan
äro omtalte; är swenskan ej hård och sträf, som Eyskan och Polskan: ej
huggande som Finskan: ej gnällande som danskan: ej slabberaktig, larmande
och hopplåckad som Engelskan: ej bred och obehaglig som holländskan: ej
swar som Latinen: ej hwäsande som Tyskan: ej mörk som Spanskan. Utan
hon eger Franskans lätthet: Latinens höghet och korthet: Italienskans klang:
Engelskans djuphet och eftertryck.
7). Är wårt språk lämpeligt till alt det, som något annat tungomål
kan åstadkomma, hwaraf wi hafwe, fast än få, exempel. Det kan brukas
till sång och Tal, till skaldeqwäden och skådespel, till Romaner och
Wetenskaper, till alfwarsamt och lustigt. Eger ock den egenskapen att göra nya
ord igenom flera enklas sammansättning, såsom det sker i grekiskan,
hwilket är oss rätt nödigt i anseende till Terminos Scientiarum et artium,
allenast det igenom några dylika wälträffade ord, kunde komma i bruket.
Några hafwe wi såsom [ej afskrifvet].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
