- Project Runeberg -  Samlaren / Trettiosjunde årgången. 1916 /
251

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Ur gamla anteckningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ur gamla anteckningar 251

Intet af Europeiska språken, som mig bekante äro, hafwer den
lättheten för Latinernas Hexameter eller så kallade hjelte-wers och det, som
mera är låter twinga sig aldeles efter dess reglor, som det swenska. Wi
hafwe åtskilliga wackra prof utaf sådana hjeltewers; men att aldeles skapa
wårt språk reglor efter Latinens, det är helt onödigt och mindre
behage-ligt, som är wist i den delen af Gram: som handlar om Prosodien.

8) Full af sådana talesätt eller så kallade Phraser, till hwilka kan
lämpas det, som främst sagt är om swenskan igemen, näml. att de äro
Betydande och ega mycken wigt, korta och tydeliga, hwarpå nu några
exempel, förutan dem som då anfördes, skola gifwas, såsom Sakta sig säges om
en människa hwars wrede efter hand stadnar af och förminskas: äfwen om
en ström, där watnet mindre brusar och faller stillare: äfwen om wädret
då blåstens häftighet småningom tager af: äfwen om en wådeld som minskas:
och äfwen om krig och hwarjehanda buller, som håller på att stillas. Bryta
frangere: bryta lagen: sin tro och lofwen: sin ed: bryta sig = wisa sin
högfärd igenom åtbörder, bryta sig igenom farlighet, jämför Faxels Disp.
sid. 13 och 21. Kasta sig säges om en ostadig människa, som ofta ändrar
sin [mening: om wädret, då det bytes ifrån ett till annat: om sjön då den
af storm upprörd hafwer stora böljor.

En dubbel dygd är i dessa och följande Phraser, näml. att de äro
ganska tydeliga och öfwermåttan lämpel. till saken. t. ex. jag sänder mina
tankar till det som är långt borta: jag ställer mina tankar på det och det,
wi i morgon skola hafwa för händer: jag fäster mina tankar på det enda
jag nu läser: jag böjer mina tankar till ett annat föremål (object): jag
wänder mina tankar hit och dit.

Wårt wackra modersmåls rikedom på enkla ord hafwe wi framme i
detta kapitel beskådat, wilja därföre nu allenast hålla oss wid talesätten
och anse t. ex. huru wi kunna betekna en som är fatig1 det heter; han har
intet till bästa, är tunn om sidan, har intet att lefwa af, intet att uppehålla
sig med, han plågas’ af torftighet, är underkastad mycken armod, lider nöd
af hunger, har knappast kläderna på kroppen etc. Bih åter, som står sig
wäl, har nog till bästa, fult upp, som är tät om sidan, har stor egendom,
•besitter många gods, har wackra pengar, är begåfwad med rikedom etc.
cfr. Arnells p. 102 et 103.

9) manlig, alfwarsam, hög och behagelig.

Dess manlighet och alfwarsamhet märkas aldra bäst, då wi tillse, huru
lätt den, som eger den gaf wän att eljest wäl kunna utföra sina tankar,
hafwer att finna lämpeliga utlåtelser (Expressioner) då han twärt om uti
wek-ligheters framförande, smickrande och en alt för qwinlig kärleks
beskrif-wande wäl skall finna swårighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:22:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1916/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free