Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Ur gamla anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur gamla anteckningar 257
ningen med föga mer, än et ord emot halft tjog, tolkas kunna: såsom
avare, tuer, affaire etc.
I anledning häraf finner jag icke, hvarföre herr Baronen velat detta
sista, såsom et särskildt bevis, (under Lit. B.) utföra, »att, näml:n, då vi
äge månge ord af sådan beskaffenhet, som omtalt är, andre språk då
allenast hafva et enda som svarar deremot». Detta synes redan, utaf de
förut anförde exemplen, vara nogsamt utvisat. Ock om nogre af dem,
såsom dräpa, det är nog, slå, med deras samtydingar, kunna gifvas af andre
språk med mera än et ord; så fruktar jag att samma sak är med dem,
som här andragas, ock att altså desse icke hålla stick uti det mål,
hvarföre de åberopas. Således, om den gamla Latinan med sitt reus, som då
svarat emot Svenskans part, deloman, och Franskans plaideur, »måst
be-tekna både kärande ock svarande»; så gifver oss det senare ock rikare
Rom tu goda ord för kärande; actor ock accusator. Så är icke eller couper
så aldeles hjälplöst; det omväxlas vid vissa tillfällen med trencher; ock
tremere ibland, med contremiscere, fremere, fremiscere; likasom trembler,
med fremir; Så kunna ock nogre af de tolf Svenske samtyda ord, h:r
Baronen upsatt emot tremere, väl gifvas med andre gode Latinske ord, såsom
runka, med vacillare, darra, dalra, med trepidare, ruska, ristas, med quati
af quatere, flyga, fladra, med motitare.
Det är visserl: mycket, att den för fattig hållna Svenskan, emot
den rikaktada Franskans enda Avare, gitter up visa väl tij o jäfva sam ty da
ord, dem Bar. Leuhusen ej allenast upräknat, utan ock mägta väl, efter
hvars dera afskilda bemärkelse, gradvis upstält. Om man till detta eller
de flere hans exempel, som äro redan nog rika, äger nogot att påöka: så
kunna till girig heller nisk ännu läggas en hop samord, som, åtminstone
i dagligt tal, äro nog gängse, ock med något förakt den lasten utmärka:
såsom Smulgråt, hvars niskhet gör honom löjelig; gniare, som gör sig
föraktad; niding, skinnare, föraktelig ock förhatelig; mashund, som ej näns
göra nogon godt; hätare, som, utom detta, äfven spar för sig sjelf. Utom
de af Baronen upräknade sex st: samtyda talesätt härå, brukas också att
se på styfvren, vända hanom om innan mann gifver den ut.
Samord på får, hafve vi, utom gumse, tacka, lamb, hammel, äfven
fölgande, smala södder (pecudes), bagge, bägsa, gimmer, söd (individuum).
Till de ellofa samtyda orden ock talesätten på dräpa, kunna föras hjälpa
af världen, försätta i det tysta, skicka till glysisvall, hafva en ihjäl, göra
af med nogon, hjälpa en af med lifvet etc. fast en del af desse rättare
kunna räknas för ordbilder (figurae rliethoricæ). Til de anförde sju orden
på värf, ännu desse, göromål, beställning, handel, handling. Til de på slå,
gifne sex ord, bänka, bösta. Til samorden af kärande, kanske, anklagare,
åklagare.
Samlaren 1916. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
