Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Till frågan om Skogekär Bärgbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 Johan Nordström
skilde så noga mellan hörsägner och bestyrkta förhållanden. Meyer1
synes förmoda, att Heysig fått uppgiften af Bengt Rosenhane, Gustafs
brorson, med hvilken han enligt en bevarad dagbok sammanträffat
1686, men Observationes ha tydligen skrifvits långt förut, antagligen
omedelbart efter Svecia Literata 1680, i hvarje fall före 1682, emedan
Fyratijo små Wijsor i dem icke omnämnas. Som v. Friesen2
uppvisat, torde däremot uppgifterna om Rosenhane i Scripta Sveogothorum
vara ditskrifna först i slutet af 1680-talet, och under denna tidrymd
borde Heysig, menar v. Friesen, haft tillfälle att förskaffa sig nya
informationer och rätta sitt fel, om detta varit af nöden. Något
vidare intresse för saken måtte han emellertid icke ha hyst; han
tillägger visserligen några vetenskapliga arbeten af Rosenhane men
har fortfarande icke något att säga om Fyratijo små Wijsor, som
vid denna tid för länge sedan utkommit, och meddelar, trots sin
noggrannhet i andra fall, hvarken tryckort eller -år för Klagemålet,
hvars titel han i bägge arbetena dessutom anför oriktigt. I detta
sammanhang må äfven nämnas en icke förut påpekad uppgift, skrifven
af annan hand, på en lös lapp i Heysigs tredje bibliografiska arbete
Bibliotheca Suecana, enligt hvilken Johan Rosenhane, Gustafs
brorson, skrifvit "Skogkiär Bergbo på Sw. wersz 8V0", och äfven ett
arbete "Jus glaciale",- hvarmed väl Gustaf Rosenhanes Respublica
glacialis åsyftas.
Man kan sålunda icke undgå att finna, huru sväfvande och
osäker Heysigs hållning i denna fråga i grund och botten är. Mer
än värdet af en obestämd hörsägen om en fråga, som icke
intresserat honom särdeles mycket, torde man icke ha rätt att tillmäta
hans uppgift.
Samma osäkerhet vidlåder annotationerna hos Palmsköld. På
ett ställe i hans samlingar (Tom 367), som Meyer3 åberopar, synes
han vara så tämligen säker på sin sak, men denna uppgift är också
af Heysigs hand. Däremot har det undgått föregående forskare, att
Palmskölds utsago på ett annat ställe (Tom 355, p. 595) är betyd-
1 E. Meyer: Gustaf Rosenhane, s. 8.
2 Svenska Studier, tillägnade G. Cederschiöld, s.
339-* a. a. s. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
