Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ehrensvärds idealuppfattning i förhållande till Winckelmanns. Af Gunhild Bergh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehrensvärds idealuppfattning i förhållande till Winckelmanns 173
fria konsters philosophi,1 "så förkastadt till hantvärket, att man
öfveralt inbillar sig hela konsten består uti att [taga] afbilder, detta
är intet konsten att afbilda naturen, kånstnären skall vara i sin
pensel dictare, och ingenting i kånsten duger som intet är vackert.
Skönheten med liten Konst Skildrad, äger mera värde som tafla, än
det fula väl gort, det är dåraktigt att villa afbillda naturen som
den är — men Stort och Nyttigt att afbillda henne som hon borde
vara." Gång på gång återkommer Ehrensvärd till att den direkta
naturefterbildningen är ett handtverk, vidt skild från den verkliga
konsten: "ty utan Vackert är en Tafla blott ett hantvärksprof,
målning är ett språk som intet allenast skall säga saken hurudan
den är, men det bör säga saken på ett vackert sätt, Det är en
Poesie som icke allenast bör säga saken på ett vackert sätt utan
också saken som den hadde varit ifall den hadde varit i sitt
fullkomliga. "2
I stället skall konstnären sofra och välja. "Idealt betyder ett
ting uti idéen. Det fullkomliga är oändeligen sälsynt, det
förvandlar sig lika som till inbillning — derföre har man kallat det
fullkomliga Idealt — Konstnärer för att göra väl, taga bröstet af en,
hufvudet af en annan, Lår och ben af den tredie etc. etc. deraf
hopfogas en Ideal figur."3
Liksom Winckelmann anser Ehrensvärd, att naturen under sin
tillblif velse utsatts för störningar, hvilka hindrat den från att nå sitt
egentliga syfte, som är fulländning. Begynnelsen, fröet,
gjutformen är alltid god, men resultatet blir ändå mer eller mindre fel-
1 Till bägge de tryckta verken föreligga i manuskript olika utkast. Till
Resa till Italien ett, Sammelsurium på En Resa 1780—1781—1782, förmodligen
till större delen skrifvet i Rom och sedan afslutadt på hemvägen i Stralsund.
Till De fria konsters philosophie finnas två utkast. Det äldsta bär titeln
Philosophie om Fria Konster Första Stycket. Det är enligt Ehrensvärds egen
uppgift skrifvet i »Rom i Juli 1782 och slutat i Stralsund i Augusti». Det
andra kallar han KazTf/iç^oç, eller Underrättelser ställde i frågor och svar om
Konsternes Philosophie. Titelbladet bär anteckningen »Börjad Carlscrona
december månad 1782 — Slutad och hopfogad Carlscrona September 1783 —»
Samtliga manuskript tillhöra Tosterups arkiv.
2 Sammelsurium på En Resa.
8 Philosophie om Fria Konster Första Stycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
