Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg, Några motiv i Amorina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några motiv i Amorina 73
norna skulle själva förfärdiga den med undantag av ett silverspänne,
som skänktes dem från bruket; vid anordningen var emellertid i
föreningens stadgar det villkoret fäst, att dräkten icke finge bäras
av sådana fästmör, som gjort sig oförtjänta av hedern att prydas
med krona och krans.1 Ehuru Almquist icke upptagit detta
karakteristiska drag i sin ordensskildring, är det möjligt, att han haft
denna Fruntimmersförening i tankarna, då han låtit
hovmarskalkinnan Ocrantz dra sig tillbaka från huvudstadens vimmel för att
verka för dygdens utbredande på landsbygden. Säkert är i varje
fall, såsom Lamm i sina Studier i Almquists ungdomsdiktning2 och
Böök i sin uppsats om Amorina och Manhemsförbundet3 med flera
exempel styrkt, att Almquist på åtskilliga ställen i detta
sammanhang haft en satirisk baktanke på Manhemsförbundet; särskilt
tydligt blir detta, då Almquist (Am. III: 2) låter hovmarskalkinnan
förklara ordens syfte vara det att ånyo sprida "Chevalleriets glans"
över tiden; samma uppgift förelåg nämligen Manhemsförbundet,
enligt Almquists "Handlingar" till upplysning i dess historia (se
t. ex. s. 38, 72). Gradindelningen och ordensdekorationerna i
hov-marskalkinnans stiftelse ge också ett visst intryck av de liknande
i Manhemsförbundet.
Den förnämsta inspirationskällan för Almquists satir torde
emellertid vara att söka på annat håll, och då saken sålunda tidigare varit
föremål för diskussion, må den här något närmare behandlas.
Frågans detaljerade undersökning har ju i sig själv föga mer än
kuriositetsintresse; dess besvarande kan emellertid också bidra att ge
en viss belysning av Almquists orientering i sin samtids svenska
vitterhet under de år, han arbetade på det bisarra och gåtfulla
verk, som är Amorina.
Samma år, som Amorina första gången trycktes, publicerade
nämligen en av Almquists förtrogna stockholmsvänner ett satiriskt
skådespel, som så mycket liknar den här behandlade episoden i
1 Se Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, artikeln
Hellefors. Jfr även den av Lysander angivna källan, P. G. Berg, Svenska
ordnar, sällskaper och föreningar, s. 64.
2 Samlaren 1915, s. 168.
s Essayer och kritiker 1915—1916, s. 145 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
