Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agne Beijer, Abbé Domenico Michelessi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abbé Domenico Michelessi 101
Alla dessa, särskilt Mérian, åtnjöto även förmånen av
konungens personliga förtroende och vänskap, vilket visst icke var regel
med ledamöterna i hans akademi, där han tvärtemot vad man skulle
tro aldrig brukade sätta sin fot. Och vad mera är, de voro enligt
samtidas enstämmiga vittnesbörd synnerligen redbart och
aktningsvärt folk. Detta senare är en icke oväsentlig omständighet i vårt
sammanhang. Så litet som vi veta om Michelessis rätta karaktär,
måste vi taga fasta på den rekommendation detta innebär även för
deras vän.
Från just samma krets få vi en hälsning ett par år senare i
Lovisa Ulrikas brev till Beylon;1 hon sammanträffade med dem
regelbundet ett par gånger i veckan under sin vistelse i Berlin och
kan icke finna ord nog för att uttrycka vilken vederkvickelse
samvaron med dessa snillen berett henne.
Michelessi hade alltså haft tillfälle att se och lara åtskilligt av
denna världen, då han i Braunschweig sammanträffade med Gustav
III på dennes hemresa från Paris, om Algarottis uppgift är riktig,
— alltså i april 1771 — och fram på sommaren befann han sig i
Stockholm. Om arten av den överenskommelse, som träffades dem
emellan, veta vi ingenting; förmodligen frapperades den unge
konungen av hans älskvärdhet och livliga intellekt och tänkte sig att
ackreditera honom som en den lärda republikens envoyé
extraordi-naire i Stockholm, liksom Fredrik II och Katarina vid sina hov
hade hela beskickningar från samma stormakt. Sannolikt bands
dock ingendera parten med något verkligt kontrakt; Michelessi
sades hela tiden resa för studier (jfr nedan s. 111), och hur länge
han skall stanna i Sverige förblir alltjämt obestämt. Gyllenborg2
uppger att Michelessi i Sverige skulle ha pensionerats av
änkedrottningen ; varför har man svårt att förstå, då det hela tiden var
konungens ärenden han gick, om han också lyckades stå väl med
alla parter. Hur som helst skötte Michelessi sin post med både
Frederic II, 1790; Harnack, Oesch. d. k preuss. Akad. zu Berlin, 1900, m. fi.
arbeten.
1 Gust. saml. i UUB.
2 Mitt lefverne, utg. av Frunck, 1885, s. 118.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
