- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 2. 1921 /
29

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Nordfelt, Erikskrönikans ålder och tillkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Erikskrönikans ålder och tillkomst 29

i krönikan, som förefalla att vara upptecknade av ögonvittnen,
omspänna en tid av icke mindre än 70 à 80 år (från 1240 à 1250
till 1320),* så är det tydligt, att han icke kan ha varit med om
allt, som han skildrar med det upplevdas åskådlighet. Men under
sädana förhållanden är det osäkert, huruvida han ens varit med om
något, som i krönikan berättas. Och vad angår några sådana
uttryck av författaren som: "Finare kost har jag aldrig sett", vilka
närmast givit anledning till nyssnämnda antagande, böra de från
en skalds mun upptagas med vederbörlig kritik. Ty att dylika
uttalanden kunna vara rena poetiska talesätt, framgår t. ex. av
dikten om Konung Alexander, vars författare på flera ställen
uppger sig själv hava sett en del, ibland övernaturliga, saker och ting,
som hände denne under hans tåg till Indien (se t. ex. v. 1917 ff.,
2373, 2424). Den frågan, huruvida krönikans författare deltagit i
några av de händelser han skildrat, måste jag därför för egen del
besvara på det sättet, att det finns ingenting, som talar direkt emot,
men det fiuns ej heller något, som direkt talar för ett sådant
antagande.

Angående till sist en och annan norvagism, som man funnit i
hans verk, begagnar jag tillfället att såsom min mening framhålla,
att man i fråga om den svenska 1300-talsdiktningen ej bör tillägga
nämnda språkliga företeelse en alltför stor betydelse. Det är ju känt
och erkänt, att Norge var för oss mönsterlandet beträffande
riddardiktningen och liknande litteratur, och det sannolika synes mig
vara, att de som författat och ännu mer de som till vårt språk
överflyttat sådana alster, rönt inflytande av mönsterlandets språk.

1 Den uppfattningen, att texten efter luckan skulle i detta avseende
vara av annan art än det föregående, kan jag svårligen dela. Såväl
Nyköpings gästabud som Junker Magnus’ avrättning synas mig nämligen berättade
på ett så levande sätt som gärna är möjligt. Det sannolika är, att krönikören
varit så driven i sin framställningskonst, att det icke låter sig avgöra, vilka
episoder han själv skulle kunnat uppleva och vilka han skrivit efter
hörsägner eller andras uppteckningar. Detta antagande bekräftas av den
omständigheten, att han ifråga om en av sina livligaste och mest detaljerade
skildringar (v. 874 ff.) uppger en bestämd person såsom sin källa. Däremot
torde av här och där i krönikan förekommande uttryck sådana som: »Så har
jag sport» o. d. ingen säker slutsats kunna dragas. Det är nämligen ovisst,
om de något betyda eller om de blott och bart utgöra fyllnadsgods.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:08:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1921/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free