Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anders Grape: Tidsrörelser inom studentvärlden i Uppsala 1792—1793
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidsrörelser inom studentvärlden i Uppsala 1792—1793 229
ty själve Polyphem skall känt en hemlig kraft
att bliva rörd av deras lycka,
när han fick se dem ömt varandras händer trycka.
Det tros, att han likväl ett mänskohjärta haft,
som man ej bör orimligt finna,
ty Naso — som var skriftlärd vet —
berättar med trovärdighet
hur han för nymfer kunde brinna.
Med en satir, vars udd ej mindre vass riktar sig mot
Eeuter-holni, skildras därpå, hur
kanske Polyphem dem lämnat uti frid,
om en centaurus ej som gunstling denna tid
fått över hans förstånd ett gränslöst välde taga,
och denne visste väl så skicka sig därvid
att kunna lika lätt regent och folk bedraga.
Den der centaurus var ett allt för ledsamt djur,
han gav förordningar, dem ingen tordes klandra,
men sällan hämtades en mening därutur:
den ena stridde mot den andra.
Mer dräpande kan knappast Eeuterholms svulstiga och oklara
författningsstil karakteriseras. Så följer berättelsen, hurusom
uti sin kula gömd lät hans enögda nåd
all styrsel komma an på detta monstrets råd
och hur en »tordönsvigge» sändes mot de unga »i hopp att dem
förfära». Bestörtningen blev visserligen stor »i början», men vid
närmare besinnande fann man dock, att
det var dumt att vilja våldet sträcka
intill att ge förståndet lag;
så kraftlösa försök blott borde löje väcka,
och några kunde ej en gång i öppen dag
avhålla sig ifrån att med satirens drag
tyrannen upp i synen gäcka.
Så följer slutet, däri skalden tydligt tillskriver ungdomens
be-sinningsfullhet, att saken ej fick allvarsammare följder:
Men då man tänkte på ett älskat fosterland,
vars lugn besvuret var att vårdas av de unga,
befarades med skäl, att resens plumpa hand,
som aldrig för sig såg, så vårdslöst kunde ljunga,
att hela världen kom i brand;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
