- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 7. 1926 /
31

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige. Av Alf Kjellén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Några undersökningar rörande det liturgiska dramat i Sverige 31

Men i alla dessa punkter ansluter sig dialogen i stället till
bibeln. Förloppet ges på så sätt som Matt. 28,5 f. framställer det:
»Nolite timere vos (str. 7) scio enim quod Jesum qui crucifixus est
quaeritis; non est hic, surrexit enim sicut dixit (str. 9); venite
videte locum ubi positus erat dominus (str. 11, 13). Et cito euntes
dicite discipulis eius quia surrexit (str. 17), et ecce praecedit vos in
Galilaeam, ubi eum videbitis (str. 15)».

Enligt min uppfattning torde alltså dialogpartiet bygga direkt
på bibeln; det hette också i 1544 års tryck (om hela dikten) »aus den
alten Gesengen und Euangelto». Men bibeln saknar alldeles
»repliker» från Mariornas sida; dialogen åter är »auf fråg und antwort
gestellet», en process, som underförstått betecknas som relativt ny
i förhållande till »den alten Gesengen ete». Något samband med
påskdramatiken antydes ej alis. De nytillkomna momenten —
Marias inlägg — behöva på det hela taget ej någon särskild
förklaring, de innebära ingen som helst mera betydande tillsats till
bibeln, de utgöra nästan alla ett ensartat upprepande av frågan:
»var är Kristus, var finner jag honom?».

I slutet kan man dock få en viss anknytning till påskdramerna.
Efter själva samtalet vänder sig Maria »zum Volk»: »Nun singet
all zu dieser frist erstanden ist der heilig Christ», varefter »Gemein»
stämmer upp den gamla påskpsalmen.

Nu är det ett faktum, att »Christus ist erstanden» sjöngs i de
flesta påskdramerna1 och vanligen som en avslutningshymn, vari alla
instämde. Men icke blott häri består likheten, i påskspelen
uppmanar också en av de spelande folket att sjunga hymnen. I t. ex.
ett påskdrama från Erlau (Kummer, a. a., s. 89) heter det:

»Petrus dicit ad populum:

und singt all geleich
in allen christenlanden,
Christ sei erstanden
von des todes panden».

Här föreligger utan tvivel en reminiscens från påskdramatiken.
Såsom föregående undersökning synes giva vid handen, är
dialogpartiet i övrigt endast en omformning av bibelverser till dialog —
under visst inflytande från »Erstanden ete.» — utan närmare över-

Se Erlauer Spiele, utg. av K. Kummer, Wien 1882, s. 89.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:25:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1926/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free