Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almquists Sviavigamal. Av Hjalmar Sundelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 Hjalmar Sundelöf
Påtagliga bevis för planer på en Svensk Schahnameh påträffa
vi däremot i Almquists produktion efter 1838. Hans enastående
entusiasm för denna sak kommer kanske bäst till synes i den
minnesruna över Ling, som han författade för Aftonbladet den 5 och
7 juni 1839.1 Efter att helt kort ha berört gymnasiarkens
betydelsefulla gärning, övergår Almquist till att behandla »den Lingska
verksamhetens andra sida, strävandet för Nordisk poesi». Här har
Ling misslyckats, »men på ett så betydelsefullt sätt, att det skall
befinnas värdigt den högsta uppmärksamhet». Detta utvecklar
Almquist närmare:
»Inom den italienska poesien finnes en företeelse, mutatis
mutan-dis så lik Lings strävande, att vi ej kunna neka oss nöjet att
påminna om den. Yi mena Bojardo. Vern känner nu Bojardo? och
vern läser hans Orlando inamorato? I Bojardos själ hade den
tanken uppgått, att i ett enda jätteverk förena och genom
bearbetning till ett organiskt helt bilda alla de otaliga strödda och sins
emellan skenbart osammanhängande folkdikterna om Karl den stores
kämpar, samtligen grupperade kring hjälten Roland (Orlando),
såsom störst av dem alla. Denna tanke — som i poetisk tanka är
Italiens största — var Bojardos; för att utföra den, samlade han
vidsträckta materialier, arbetade i många år, skrev otaliga vers, och
hans livs varmaste gnista utgjordes av hans strävan för sin Orlando.
Arbetet misslyckades fullkomligt; men det misslyckades så, som
stora verk äga att misslyckas: det blev nämligen villkoret och
grunden för ett annat, efterkommande, som fullkomligt lyckades: Ariostos
Orlando Furioso. Man finner gärna, att det är efter denna metod
mänskligheten arbetar i sin verkstad; och ingen blick på tingen är
kortsyntare, än den, som anser det fallna vara synonymt med det
onödiga, det ändamålslösa, det förlorade. leke behöver man på
grund härav truga sig till att förtjusas av den tråkiga Orlando
inamorato, men man kan förtjusas av Bojardos tanke, som Ariosto
med snille upptog och gjorde till ett verk för seklerna.
Lings tanke för livstiden var, att i ett enda jätteverk förena,
bearbeta och till ett organiskt helt sammangjuta allt, vad de
nordiska sagorna berätta om åsarnes bosättning i Skandinavien,
grupperat kring Sigge Fridulfsson (Odén), den störste hjälten bland dem
alla. Föreställer man sig detta såsom tavlan av det svenska sam-
1 Denna artikel ingår i Minnesfest den första april och föregår sålunda
Sviavigamal i imperialoktavupplagan {Saml. Skr. 15, sid. 10—21).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
