- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 8. 1927 /
132

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Neuman: Karlskrönikans proveniens och sanningsvärde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132 Erik Neuman

som tecken för kort e överhuvud, t. ex. i ord som bredd, etter, hem
m. fl., i likhet med vad fallet var i en del Närkes-listor.

Av listorna för Norrbotten visa 6 olika slag av diftong* [ai,
ai ete). Två av de tre listorna för Råneå ha frœst och en av de
två för Neder-Kalix har fräst, men detta kan, att döma av de andra
listorna för samma socknar, vara ett sätt att beteckna
difton-giskt uttal.

Vad de forna norska landskapen, Härjedalen och Jämtland,
angår, visar den enda typordslistan för det förra, Lillhärdal, och
den för Ragunda i det senare e-form i överensstämmelse med vad
förhållandet var i Västerdalarna och Medelpad. Däremot upptaga
Hackås (frtest) och Hallen (fräst) vid Storsjön ä-former.

Vad angår folkmålen väster och söder om de uppsvenska, så
visa av Värmlands-listorna 73 e-form, den form som man kan
vänta i betraktande av att e-formen är den förhärskande i v.
Västmanland. De för S. Finnskoga i Älvdals h:d och för Köla i Jösse
h:d ha diftongformer, vilka möjligen ha något samband på norska
sidan, där diftong tycks vara det vanliga.1 Blott två listor ha
stock-holms-e, den för Lekvattnet och den för Sunne i Fryksdals h:d.
Formen har intet att betyda, då den, som ifyllt listorna,
regelbundet använder detta tecken för att beteckna kort e.

Vad Dalsland beträffar förekommer fresta i Ärtemark2 i norr,
och frista i Håbol i norr och Gesäter på gränsen mot Bohuslän
i öster.

I Bohuslän har fresta e-vokal i alla belagda former från norr
till söder.3

I Västergötland är e-vokal det vanliga i den norra delen av
landskapet, där diftong ej föreligger. Askim och Styrsö i väster
ha ^-form, och i söder förekomma olika slag av diftongformer.4

Av listorna för Östergötland ha 33 e-form, 2 z-form (Gryt i
Hammarkinds och Jonsberg i Ydre h:d) och 6 stockholms-e. I
samtliga dessa listor begagnas nämnda tecken alltid eller åtminstone
ofta för att beteckna kort e.

Detsamma är förhållandet med de Smålands-listor, som ha ä
eller stockholms-e: 2 för socknar i Jönköpings län (œ) och 10 för

1 Blott för Österdalen och Grudbrandsdalen uppger Aasen formen freste.

2 E. Noreen, Ärtemarksmälets ljudlära, s. 70.

3 Enligt meddelande av prof. H. Lindroth.

4 Enligt meddelande av doktor J. Götlind.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:26:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1927/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free