Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkvisorna om »Brudrov» inom Folkungaätten. Av O. Klockhoff - I. Sune Folkesson och Elena Sverkersdotter - 2. Folkvisan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkvisorna om »Brudrov» inom Folkungaätten 147
I visan kallas Elins fader oriktigt för Magnus i stället för
Sverker. Detta har redan Messenius insett och därför insatt det
rätta namnet, som han tagit från någon historisk urkund. Vidare
talar han icke om, att Elena vid bortrövandet var nunna. Han
säger blott, att hon vistades där under vård av sin faster (amita),
emedan hon där ansågs befinna sig på ett säkert ställe under faderns
frånvaro (»sub cura amitæ, illic officis antistitæ fungentis, velut
loco tuto morantem, in absentia parentis»). Han har således i de
källor, som han anlitat, icke funnit, att Elena avlagt nunnelöfte —
och någon annan historisk urkund påstår icke heller något sådant.
Messenius har endast dragit den riktiga slutsatsen, att det var på
grund av de oroliga tiderna, som Sverker för sin dotter sökt skydd
inom klostrets murar. Enligt min beräkning (ovan s. 141) var hon
vid tiden för slaget vid Gestilren 10 år och gifte sig med Sune
omkr. 1222. Modern, Benedicta från Danmark, var död omkr. år
1200. Till folkvisans påstående, att Elena var nunna, ser jag ingen
annan förklaring än, att diktaren ville skildra ett klosterrov, och då
han valt Sune och Elena som huvudfigurer i sin dikt, hade han
ingen annan utväg än att göra Elena till nunna. På samma sätt
förfor även författaren till visan om Benedicta Sunesdotter.
Att fadern kallas Magnus i st. f. Sverker, har S. Ek sökt
förklara så, att i visan ursprungligen stått Sverker, men detta namn
»ett gott stycke in på 1300-talet» utbytts mot Magnus. (Ek,
Sv. Folkv. s. 127). De skäl, som han anför för sitt antagande,
synas mig icke övertygande, utan jag anser fortfarande av flere
skäl, att visan från början haft Magnus som Elenas fader. I v. 39
(da. A) säger Elena, att om konung Magnus levde, skulle han
hämnas denna hennes skam — att bortrövas — och då Sune omtalar
för henne, att han var död, utbrister hon:
daa lefEuer denne icke udi werden till,
der mig kan hielpe afO nød.
Konung Sverker II har ej gjort sig känd som någon beskyddare
av kvinnor. Han var ju dessutom död långt före den tid, då detta
klosterrov kan tänkas hava ägt rum. Man känner honom egentligen
mest från hans strider. Sin oförmåga att tänka på och skydda de
sina hade han visat genom att ställa sin dotter under klostrets
beskydd. V6L. konungalängd säger visserligen om honom, att »han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
