Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torsten Eklund: Strindbergs verksamhet som publicist 1869—1880
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 Torsten Eklund
mande skådespelerska gav gästspel, men den gången flög klokheten
bort med förtjusningen över att se något genialt, och han stängde
därmed för långa år teatern för sina pjäser» (II, s. 113). I en
korrespondens till G. H. T. 27 februari 1874 tog signaturen Erling
(— C. H. Atterling, D. N:s redaktionssekreterare) avstånd från
»Dagens Nyheters referents med ungdomlig hänförelse nedskrifna
omdöme om fröken Dolcke» (syftar på notisen 25 februari).
27 mars 1874: »Bref från landsortsteatern till D. N.». Här
anmälas i gycklande ton ett par föreställningar på
Ladugårdslands-teatern och Södra teatern. Bland annat påtalas de höga
biljettpriserna, som sägas icke stå i proportion till teatrarnas kvalitet.
Artikeln åsyftas i Tjänstekvinnans son: »Han var till och med
hotad med stryk av ett dåligt teatersällskap, som gästade Stockholm.
Han hade nämligen skrivit, att de gåvo ut falska varor, då de togo
samma pris som Dramatiska teatern och utförde sin sak så
miserabelt» (II, s. 113).
Strindberg synes även i det stora hela ha skött litteraturkritiken
under sin anställning i D. N. Mestadels består denna i kortare
omnämnanden av nyutkomna böcker. Att i detalj genomgå varje
litteraturnotis anser jag ej vara behövligt eller fruktbärande, utan jag
inskränker mig här till att behandla det viktigaste. Kriterierna äro
här heller ej alltid så avgörande, som när det gäller teatern.
10 december 1873 anmäles Pontus Wikners Eeligiösa
meditationer och föredrag. Eecensenten säger där bl. a., att »denne
begåfvade författare, om hvilken vi veta, att det en tid grodde och
glödde stora förhoppningar vid Upsala universitet, efterhand tyckes
sjunka ner eller arbeta sig upp — vi veta knappt hvilketdera — i
en tankesfer, der klarheten är antingen för stor eller för liten för
vanligt folk att taga sig fram. Och hvad är väl den storhet som
icke förstås och ej vill göra sig förstådd?» Problemet om vetandets
popularisering sysselsatte denna tid livligt Strindberg. I det ovan
nämnda manuskriptet En tviflares anteckningar dryftas frågan,
huruvida vissa filosofers allmänfattlighet skall räknas som ytlighet eller
som en förtjänst.
22 december 1873 har Strindberg troligen skrivit om Egron
Lundgrens »Lediga stunder i främmande land. Utdrag ur dagböcker
och bref.» Här påtalas konstnärernas »likgiltighet för hvad som rör
sig inom stats- och samhällslifvet» och deras rädsla för »alla eld-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
