- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 13. 1932 /
158

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Thorilds ungdom. Kring några nyfunna Thorildiana. Av Sven Cederblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158 Sven Cederblad

vanligen uppåt rigtade».1 Denna hållning kunde han ha ännu på
äldre dagar, såsom framgår av Kunikes teckning av honom som
professor i Greifswald och Atterboms slutvignett i Svenska siare
och skalder.

Av de sparsamt flödande källorna får man småningom klar för
sig bilden av en yngling med något genialiskt fängslande i sätt
och väsen, ett spelande liv, som kom hans omgivning att glömma
hans ärelystnad och självgodhet, brådmogen såsom den, som tidigt
får stå på egna ben, varken stödd eller tyngd av hem och föräldrar,
alldeles fri från bondpojkens sävlighet, snabb och överraskande i
tankegångar och repliker, avgjort mera teoretiskt än praktiskt lagd.

Huru knapphändigt än materialet är, så synes det dock, som
om man skulle kunna urskilja två skeden i Thorilds
ungdomsutveckling före hans framträdande som nittonårig »vis» i och med
landskapstalet 1778. Under det första har han gymnasistens och
den nyblivna studentens metafysiskt filosofiska intressen, ännu är
han »lifvad af Christendomens entousiasme», men inom honom
lurade en begynnande skepsis, som måste uppstå vid konfrontationen
mellan kyrkoläran, Svedenborgs »villosattser» och »den farlige
scri-benten» Voltaires filosofi. Detta utesluter inte, att han under
Voltaires inflytande skrivit »lätta och lekande» poesier. Under sitt år
i E-ånum tager han sin tillflykt till pastoralens drömda men
begränsade värld i samband med sin förälskelse, som lät honom
uppleva en herdeidyll i verkligheten. Det är, som ville han hänge sig
åt en tids njutningsrik vila mellan gymnasistårens tankestrider och
sitt framträdande på den offentliga arenan. Hans naturkänsla är
icke längre religiöst utan erotiskt betonad: Astrild är naturens gud.

Dock är avståndet mellan Landtkvädets och Schefferhyllningens
Thorild samt landskapstalets så stort, att några ord måste säges
för att förklara, huru Thorilds snabba utveckling kunnat äga rum.
För det första är det ju klart, att intrycken av Svedenborg och
Voltaire lågo magasinerade i hans inre såsom upplag av explosiva
ämnen och att hans filosofiska intressen, en gång väckta, aldrig
mera skulle kunna undertryckas. Men även av andra skäl var
det omöjligt, att Gessners »inbillade paradis» skulle bli en
Armidas ö. Såsom av Stellan Arvidson (a. a., s. 166 ff.) framhållits
och som av bl. a. det bekanta revolutionsbrevet till Tham på Dagsnäs
framgår, gick Thorilds önskan att reformera hela världen ytterst

1 Svenska siare och skalder, IV, s. 250. Jfr V, s. 353.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:55:30 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1932/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free