- Project Runeberg -  Samlaren / Ny följd. Årgång 14. 1933 /
59

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robert Pearse Gillies, Foreign Quarterly Review och den svenska litteraturen. Av Hedvig af Petersens

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

R. P. Gillies, Foreign Quarterly Review och den sv. litteraturen 59

i slutet av 1700- och början på 1800-talet s}7nnerligen vanliga
intresset för den nordiska mytologien och sagolitteraturen, som hos
Gillies verkar självfallet, och ett på 1820- och 1830-talen i vissa
kretsar uppflammande intresse för de nordiska ländernas moderna
språk och litteratur.

Länge ostörd av näringsbekymmer upplevde den unge mannen
på ett synnerligen intensivt sätt det romantiska genombrottet i sitt
hemland och var sannolikt en av de första i Skottland — av andra
uppbådet så att säga — som trädde i intim kontakt inte bära med
modern tysk utan också med dansk och sedermera svensk litteratur.
Från ungdomen var han en fysiskt och psykiskt sjuk människa,
känd för vad man då kallade »underliga griller» och ävenså tidigt
hemfallen åt ett allmänt ekonomiskt vanvett. 1815 förlorade han
på en gång en avsevärd del av sin förmögenhet, enligt egen
uppgift emedan han på grund av godtrogen släktkärlek inlåtit sig på
en alltför djärv spekulation. Först nu börjar han taga i betraktande,

översättning och, som ofta framhållits, omtalar Harald Hårfager som ett av de
ämnen han skulle vilja behandla. 1827 anmäler han i Quarterly Review Dr. Sayers
»Collected Works» och betonar då det nordiska inflytandet i den engelska
litteraturen. När hans vän, sedermera måg, och utgivare av en samling av hans brev,
J. W. Wärter 1830 blev legationspredikant i Köpenhamn, uppmanar han honom
livligt att lara sig danska: ». . . so easy that you may make yourself aquainted
with it without study, while you are studying German. . . Danish seems to me the
easiest language into which I have ever looked...» Han bör göra sig
underkunnig om allt, bl. a. vill Southey veta varför Danmark är ett fattigt land. Om
Sverige ha senare resenärer lämnat vida bättre besked. Särskilt bör W. studera
de båda ländernas kyrkohistoria och kyrkliga förhållanden, som särskilt intressera
Southey, och detta för en artikel, som skulle kunna växa ut till en bok. »And
this might lead you at length to meditate a history of the three Scandinavian
Kingdoms, Norway, Sweden and Denmark — a singularly rich subject, having in
its early periods an English interest; a romantic one in its middle and even later
ages, and a moral and political one, in a high degree at last.» I ett annat brev:
»You are going to a country, which has more in its history and literature to
recommend it than in its object of art and nature . . . There is much sound learning
in Denmark, though it may not be of that kind, which is rated so much above
its real worth in our English Universities. The two most distinguished poets are
Oehlenschlæger and Ingemann. If you will take over the ’Tale of Paraguay’ and
’All for love to’ them . . . some civilities of this kind having heretofore passed
between us ...» I april 1832 omtalar han, att han läser svenska med sin lille son.
Han har sin egen undervisningsmetod, för vilken redogöres, och sonen omtalar
senare att han med honom läste holländska, tyska, danska och svenska, »being
particularly partial to the northern tongues.» Warton lydde rådet, vad beträffar
studierna, företog resor i Sverige och Norge och trädde i nära förbindelse med
norra Europas lärde, bland dem professor Rask. Han ansågs som expert »in Danish
and Swedish lore and in the exquisitely curious Icelandic Sagas» (Dictionary of
National Biography art. Wärter. John Wood). J. G. Lockhart skriver till Carlyle
i ett odaterat brev, sannolikt från 1840-talet: »Like you, I have dabbled in it
(»that lore») and in the Danish and Swedish, but not lately. I was in youth
language mad, and remember with wonder spending a whole winter on
Angle-Saxon, from which I diverted to the Saga religion ...»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1933/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free