Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Lejonet från Norden. Av Johan Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Icke minst Horns berättelse från 1632 ger ju härom en märkvärdig
upplysning.
*
Till den paracelsiska profetians historia i Sverige under Gustav
Adolfs tid hör ett sällsamt poem, författat under sommaren 1631
av Lars Wivallius, som då satt fången i Stockholm för sina
bekanta äventyrligheter i Skåne. Denna dikt, som han kallar
Fantasticon och som han i början av september tillställde riksrådet, säger
sig återgiva innehållet av en uppenbarelse. [1] Skalden hör en röst,
som förkunnar, att den yttersta dagen skall komma efter tio år.
Men dessförinnan skola väldiga tilldragelser äga rum. Augustus
(Gustav Adolf) [2], ’ett leyon af Septentrional’, skall segrande
framtränga i Sydtyskland, kejsaren skall bedja om fred, Augustus skall
göra sitt triumferande intåg i Wien och bliva kejsardömets siste
monark, Rom skall erövras av svenskarna, överallt böjer man sig
för Augustus’ majestät, hela världen skall omvända sig till den
lutherska läran och som en fårahjord möta domens dag. Tydligen
är Paracelsus’ profetia den yttersta inspirationskällan till denna
patriotiska dikt, vars förutsägelser genom de snart inträffande stora
krigshändelserna må ha väckt samtidens förundran. Lejonprofetian
har också ingivit detta förslagna huvud en dristig plan, som visserligen
framför allt karakteriserar sin upphovsman, men även är ett
intressant vittnesbörd om, vad en ingalunda dålig psykolog i dessa tider
kunde på allvar föreslå män av ett så erfaret omdöme som de
svenska riksråden. [3] Hans onekliga framgång som politisk siare
ökade väl också hans tillförsikt att på denna väg återvinna sin
frihet. Någon gång i början av året 1632 skriver han alltså till
sekreteraren Nils Tungel, genom vilken han hoppades kunna
påverka de höga riksämbetsmännen, att han efter Guds vilja hade en
hemlighet att uppenbara. [4] »Gud den Aldrahögste hafuer låtit
nergrafwa och synnerligen wäll förwara en mächta stor skatt vppå en
wälförwarat ort vthi Tyskland emellan Ausspurg och Münechen —
om hwilket och Theophrastus Paracelsus skrifwer — med hwilken skatt
thet Leyonet aff middernat skall vnderkuff wa sig then römiska krona.»
I sitt Fantasticon säger han sig redan hava gjort antydningar
därom. Nu har det blivit honom uppenbarat, att denna skatt år
1633 skall återfinnas av tre personer, av vilka den tredje och yngste
är en svensk, ’som heter Wuliluvasi och är föd anno 1605’ (som
Se det Kungl. Bibl., Stockholm, tillhörande trycket Ernstliches Mandat Ihrer
Königl. Majst. zu Schweden, etc. An alle hohe vnd niedre Kriegs-Officirer, wider
das außstreiffende KriegsVolck. Vnd dann Die Ordinantz, nach welcher sich die
Marcketenter richten sollen. Darbey auch Ein Nachdenckliche Prophecey- vnd
Weissagung Theophrasti Paracelsi D. M. vor 85. Jahren beschrieben. Von dem
Löwen auß Mitternacht, 1631 (efter den 10 okt.). En liknande karaktär har den
av K. Sudhoff, Versuch einer Kritik der Echtheit der Paracelsischen Schriften, I,
1894, s. 552, beskrivna editionen av Paracelsus’ profetia från 1631, vilken är tryckt
tillsammans med en ’Copia Königl. Mayst. zu Schweden . . . Schreiben, an ettliche
Reichs. Stadt in Franken ... Datum Madenhusen den 1. Octobris Anno 1631.
Gustavus Adolphus, Mppr.’ (Exemplar i Planerska samlingen, Uppsala
universitetsbibliotek.)
[1] Om Wivallius ’Fantasticon, se Birger Lövgren, Wivallius som patriotisk
siare, Samlaren 33, 1912. Här omtalas även (s. 88) en latinsk dikt av W., skildrande
det svenska lejonets segrande kamp mot den romerska örnen. Jfr ock Sv. Ek,
Lars Wivallius visdiktning, 1930, s. 58 f.
[2] Över motivet Gustavus-Augustus, som så ofta möter i hyllningarna till
konungen vid tiden för hans tyska segrar, skrev redan professor Jonas Magni en
märklig latinsk dikt, som inleder hans Epos honori inaugurationis regiæ, 1617.
[3] Att en dylik sak kunde komma före i riksrådet, därom vittnar en passus
i riksrådsprotokollet den 12 aug. 1630, varest det heter: ’Inträdde Secret. Jonas
Buræus och præsenterade een prophetia om dedh Tyske kriget, hvilken han funnit
i Rijkz-Cantzlij uthi een af de kistor som vore komne ifrån Nykjöpingh.’ Se
Svenska Riksrådets Protokoll, II, 1880, s. 30. — I katalogen över Axel
Oxenstiernas bibliotek bär en avdelning titeln ’Vaticinia de fatis Regnorum &c. med flera
Visioner’. Se Handl. rör. Skandinaviens historia, 13, 1828, s. 11.
[4] H. Schück, Lars Wivallius, I, 1893, s. 161 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:28:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1934/0039.html
