Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ii 6
Olle Holmberg
eller sig själv förgudande fenomenrnänniskan. Ur båda dessa
synpunkter var lians godtagande av Alexander förberett, ocli man kan
också förstå att den heliga alliansens fromhetsdrypande
stiftelse-urkund, sådan den meddelades i Allmänna Journalen den 6 februari
1816, skall ha varmt senterats av ett sinne som hans. Allt detta
räcker visserligen inte att förklara den internt ryska och
grekiskkatolska världsfrälsningsdrömmen i Wladimir den store, som inte
har haft några motsvarigheter i dåtidens Sverige, men det är
tydligt att Stagnelius har kommit dit på dunklare och personligare
vägar än det mer eller mindre flyktiga behovets att speciminera
fölen ny plats. Det är således givetvis inte meningen att härleda
åsikterna i Stagnelius’ ryska .epos från lians önskan att få
anställning under tsaren, endast att i denna önskan se ett incitament till
åsikternas uttryckande, i varje fall till deras publicering.
Regeringskonseljen i Åbo, bestående av två departement,
justi-tie- och ekonomiskt, som handhade rättsskipningen och förvaltningen
i Finland, hade sedan början av år 1816 inte längre detta namn.
V Allmänna Journalen för den 19 april 1816 avtrycktes »Hans
Kejserliga Ryska Maj:ts Nådiga Kungörelse, angående Kejserliga
Regerings-Conseljens förändrade benämning till Kejserlig Senat för
Finland». I det medföljande manifestet lovade kejsaren »det
Ledamöterna af denna Vår Finska Senat, framdeles likasom hittills,
skola utses endast bland infödde eller naturaliserade Finska
Medborgare», således bl. a. heller inte bland överflyttade svenskar som
inte blivit finska undersåtar. För Stagnelius, som säkerligen hade
börjat mera intressera sig för det blivande universella gudsriket på
jorden än för tillfälligt existerande nationalitetsgränser i
företeelsernas värld, har naturligtvis detta villkor inte förefallit som ett
hinder. Att han för övrigt kom att rikta sina praktiska planer på
vårt forna broderland i öster, behöver troligen heller inte många
förklaringar. Han var trött på att gå som oavlönad tjänsteman i
Stockholm och trodde sig se en chans i Åbo. Med Finland hade
man fortfarande allmänt förbindelser. De flesta i Stagnelius’
samhällsställning hade väl vänner eller kanske släktingar där.
Stagnelius hade haft tre morbröder Bergstedt som studenter i Åbo;
på hans tid i Uppsala fanns det en finsk studentnation där; han
bodde i Stockholm 1815 och kanske också 1816, som Cederblad har
visat (Samlaren 1925, s. 103), hos en finländsk officersänka, och
hos henne kan han ha träffat också andra finländare. Men givet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
