Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En 1600-talsvisa som »Nachspiel».
Textkritiskt behandlad.
Av Bernhard Risberg.
I Samlaren för 1892 (årgång 13) inflöt en längre uppsats »Bidrag till
kännedomen om 1600-talets dramatik», vari Henrik Schück efter en
sakkunnig inledning (s. 5—20) meddelade fyra dramatiska 1600-talsalster
(s. 21—90). Två av dessa, som hämtats ur bd 1146 i 4:o av den Nordinska
handskriftsamlingen i Uppsala, äro »Nachspiel» till antagligen i Uppsala
vid Distingen uppförda »komedier» eller »tragedier» med ungefär samma
farsartade uppgift som satyrspelet efter de allvarliga tragedierna i det
forntida attiska dramat.
Båda ha, såsom jag funnit vid inspektion av bandet, avskrivits av samma
person i ett sammanhang på två 16-sidiga ark så, att det förra stycket på
prosa om »Den olyckeligen gifte Putzdrummel» slutar på förra arkets
sista sida och därefter omedelbart på samma sida följes av den visa, som
avses i denna uppsats, »Nackspiel1 uti een wijsa stält och repraesenterat
genom 5 Personer», som fyller ark 2 med undantag av några blanka sidor
på slutet. Detta visar tydligt att skrivaren samtidigt fått båda styckena
att avskriva och endast dessa. Vid den kritiska behandlingen av
vistexten (som läses å s. 58—71 i Samlaren) kan därför också prosastycket
(å s. 72—90) i någon mån göra tjänst för bedömandet av visavskriftens
kvalitet och tillförlitlighet.
Att denna visa på 59 sexradiga strofer, sådan den föreligger i Samlaren,
också är allt annat än tillförlitlig, fastän blott en enda rättelse (av sig
till tig i str. 50) gjorts i trycket, märkte jag redan då bandet kom ut och
jag antecknade några givna rättelser i mitt ex. av Samlaren. Att jag nu,
efter nära ett halvt sekel, återkommer med en utförlig textkritisk
behandling av denna visa och just av denna visa, har flera orsaker.
Den förnämsta är, att jag, såsom någorlunda driven textkritiker2, nu
vågar se som en uppgift att påvisa, hurusom den omfattande och mycket
förtjänstfulla verksamhet, som från 1800-talets senare årtionden pågått
hos oss med utgivande i diplomatiskt tryck (ev. nytryck) av äldre svensk
litteratur, särskilt diktverk, icke alis eller åtminstone i ytterst ringa mån
fullständigats med en vetenskapligt hållen kritisk behandling av samma
texter, något som dock ofta varit behövligt eller rent av nödvändigt.
1 Så skrives ordet i N (jag använder denna förkortning för Nordin 1146).
2 Jag hade under mina klassiska studier särskilt intresserat mig för textkritik och
1891 disputerat med en textkritisk avhandling om Aischylos’ »Agamemnon», som kort
efter följdes av en liknande rörande Propertius’ elegier. Senare har jag fortsatt denna
verksamhet också beträffande flera alster av svensk diktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
