Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan August Gripenstedt (d. 1874)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
~OHAN AUGUST GRZPENSTEDT. III
nade vare sig ord eller penna, blef Gripenstedt ofta hårdt angripen, ja,
fick uppbära de förfärligaste epiteter, såsom »näringarnas förderfvare»,
»mordbrännare», »blomstermålare» o. s. v.; men mot allt sådant stod
han fast och arbetade sjeif både med ord och penna för att försvara
sina åsigter. Efter ett förordnande 1851, jan-okt., att förestå finans-
departementet blef Gripenstedt 1856 den 28 maj utnämnd till dess
chef, och nu förestod honom ett väldigt arbete, i det icke allenast
ändrade bestämmelser i fråga om beskattningen på handeln, utan äf-
ven förslag till förhöjning i ämbetsmännens löner och, framför allt,
ett statsskuldsystem för byggandet af våra stambanor, för den samma
år begynnande riksdagen skulle framläggas och, om möjligt, genom-
drifvas. Gripenstedt lyckades också. Och sällan har vare sig han
eller någon annan riksdagstalare i vårt land åstadkommit hvad Gripen-
stedt som talare utförde den 7 och 8 juni 1857, då han talade på
riddarhuset, men till hela riksförsamlingen, vid dess gemensamma öfver-
läggning angående järnvägsbyggnader. Det första talet, späckadt med
statistiska uppgifter, egnade att bestyrka hans sats om Sveriges för-
måga att bära i io mill. riksdalers skuld för järnvägsbyggnader, räckte
i tvänne timmar och åhördes med ljudlös uppmärksamhet. Det andra,
föga kortare, vann samma gehör, och motståndarne blefvo slagna.
Han framhöll, »att så väl landets kapitaltillväxt, som dess näringslif i
alla riktningar, visar en utveckling i blomstring, som icke är med
någon föregående tid hos oss jämförlig och som ej heller proportio-
naliter, så vidt jag vet, af något annat land i Europa öfverträffas».
Hvilket hårdt ord för dem, som i skråtvång, skyddstullar, export-
och import-förbud sett höjden af lycka för landet och nu profeterat
dess ruin! Också fick Gripenstedt från de dagarne namnet »blomster-
målaren», hvilket synes till en viss grad ha grämt honom, helst det
innebar, att han tecknat »för mycket blommor». Sjelf säger han 1872
i företalet till sina af oss redan omnämnda »Tal», att det är just dessa
anföränden, »som man sedermera så ofta gifvit benämningen blomster-
målningar och som man, utan att sjelf ega någon ens ytlig kännedom
om innehållet, likväl med förvånande säkerhet uppgifvit vara endast
ett konstladt bländäverk, frainstäldt i afsigt att förvilla och missleda»;
och första skälet för utgifvandet af hela talsamlingen är det, att tala-
ren velat framlägga hvad dessa anföranden innehålla. Och i sanning,
då man betraktar vår utveckling under de sedan 1857 förflutna åren,
må man ej undra öfver, att han kände ett behof af att för allmän-
heten framlägga sina ord och sina beräkningar. Han påvisade till slut,
huru vi »med visshet kunna förutse en utveckling, hvartill må hända
intet annat land i Europa kan uppvisa ett motstycke», blott våra ännu
till största delen slumrande hjelpkällor blifva behörigt tillvaratagna.
Siffror ha redan talat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
