Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tage Aurell: Studier i Heidenstams ungdomslyrik - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du ungdomsallrakärestan min.
Studier i Heidenstams ungdomslyrik.
I inledningen till Heliga Birgittas pilgrimsfärd har han
berättat, hurusom hans pojklekars domäner, de slammiga
rullstensblocken och de höglänta kusterna vid Vättern, fört
hans tankar till Odyssevs örike i det sydliga havet. Till Öster
land drog han på sin första stora resa, «Österländska minnen
och myter» blev rubriken över hans första diktcykel, och
hans främsta ärende i svensk diktning för snart fyrtio år
sedan var att föra Österlandets talan. Vallfart och
Vandringsår (1889) införde i vår litteratur en ung poets
färdeminnen från sagornas städer och människor. Det Öster
land, han lärt känna på sina vandringar, var emellertid i
många stycken ett annat än inbillningens. Orientens hotande,
västerifrån ledda undergång blev ett av hans boks huvud
tema. Ehuru på Österns mark och vid sin reslängtans mål,
långt borta från vinterlandet i norr, blev även Heidenstam
en Aladdin, som önskade men som samtidigt såg önskningens
fåfänglighet:
Jag ville du vore av kött och ben
att vid din fot, vid din tröskelsten
jag ödmjukt finge mig sätta.
Då skulle jag kasta med sorglös hand
för dig, du min andes brud,
var kärlek, som band mig med forna band
vid min vän, min släkt, min stam, min Gud.
Då skulle jag bädda av silken din bädd
med ett täcke av myrten till hakan
men bakom skulle jag stå beredd
vid din huvudgärd med ett lakan:
ty du somnar ej endast för nattens stund
du somnar in
i dödens blund
Dock var denna högtidliga kärleksgärning naturligtvis
icke tillräcklig att helt upptaga en ung mans intressen, helst
som de på närmare håll hade en frestande uppgift sig före
lagd. Den väntade i vår dåvarande bokvärld, i vilken, ur
Heidenstams synvinkel, inträtt «en tid av stiltje, av långsamt
bortdöende, av livlös efterbildning». Att buren av en vår
bris segla in i denna stiltje med en påminnelse om skönhets-
Då skulle vi sagor berätta.
371
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
