- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Enogfirtiende årgang. 1930 /
42

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg: Ibsen och Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olle Holmberg.
Bjørnson har ju sagt om Peer Gynt: Peer Gynt, det är
Ibsen själv. Det är naturligtvis inte i yttre mening Ibsen,
men Ibsen har givit Peer Gynt mer av sitt inre liv än han
har givit någon annan av sina diktade figurer. Peer Gynt
talar med många tungor, men då han är som uppriktigast
och allvarsammast, talar han med Ibsens egen tunga, och så
på detta ställe. Ibsen ger här i en poetisk situations för
klädnad dels en återblick och dels en framåtblick över egna
verk. Då Peer Gynt talar om att han vill återuppleva och
återuppliva historien och se hjältarna kämpa för sin inre syn,
så svarar det mot det skede i Ibsens liv under vilket han
skrev historiska skådespel. Då var han den Peer Gynt som
simmade som en fjäder på historiens ström. Då Peer Gynt
säger att han vill se tänkare och martyrer, riken grundas och
förgå och nya världsepoker slå ut, så förebådar han eller
varslar om Kejser og galilæer. Då han, gripen och rörd av
sitt eget patos, ordar om det upplyftande i att ha ett mål och
driva igenom det, även om man skulle få bryta med sina
närmaste och säga sin kärlekslycka godnatt, så syftar han på
moralen i det uppseendeväckanda verk som närmast före
gick Peer Gynt själv: Brand. Peer Gynt kunde ha hållit på
länge att tala om sina planer. Han var beredd till allt. Han
behövde inte begränsa sig till endast två, tre genrer, ty hans
fantasi var nog stark och hans sinne nog facilt att kunna
lämpa sig efter mångahanda program och ämneskretsar. Vad
Ibsen på detta ställe gör är faktiskt ingenting annat än det
att han ironiserar sitt eget författarskap. Han fattar sina
olika ståndpunkter och diktverk som experiment av en Peer
Gynt och låter förstå att om det gäller så är han beredd att
skriva i vilken stilart det skall vara.
Det finns något som är riktigt i den lilla självbiografiska
skiss som Ibsen-Peer Gynt här gör och ger. Det är ju verk
ligen så att Ibsens verk är en växlande ting, lika växlande
som molnen över Peer Gynts huvud, som stugan han timrar
i skogen, som flickorna åt vilka han ger sin kärlek men icke
sin trohet. Det ligger något av stort försök över hans fram
trädande. Han var en i dag, en i går och något annat om ett
år. Man märker det lätt om man t. ex. vill försöka att göra
frågan om Ibsens inflytande klar för sig. Ett enhetligt verk
hade skapat ett enhetligt inflytande; ett verk så litet enhetligt
42

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 17:37:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1930/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free