- Project Runeberg -  Samvetet eller Simon Sellners rikedomar /
204

(1891) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högaktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204

en, och afgrundsandar, till hvilken klass den käre
mannen närmade sig.

Sådan var ställningen, när brukspatronen, vresig
till humöret, kom hem med sin unga fru, som hade
allt utseende af en Ariadne på Naxos, öfvergifven och
förtryckt.

När patronens vagn svängde in på gården, såg
man genast fröken Enochina från öfra våningen vinka
med en näsduk ett hjertligt välkommen, och strax
bredvid majorskans markerade drag. När de stigit ur,
föll patronessan i sin systers famn och lutade sin
ljusröda sidenhatt mot hennes axel, så att blommorna
fastnade i fröken Enochinas örringar, något som gjorde
att de älskande Systrarne på länge ej kunde skiljas.

Så ömt hade det aldrig varit. Patronen, klädd i
damrock af rutigt bomullstyg och med dam i de
grånade ögonbrynen, stod bredvid utan att bemärkas förr
än den långa omfamningen tagit slut. Då ändtligen
vände sig Enochina mot patronen, neg och sade:
"välkommen hem, svåger Silfvergren! det var allt väl att
stackars Abelina fick återse de sina."

"Enligt mitt förmenande, min kära svägerska",
sade patronen, "enligt mitt förmenande har Abelina
haft åtskilligt muntert både i Vollmarshamn och i
Stockholm och annorstädes, och i sanning, då hon ej
längre än två månader varit hemifrån, så är enligt
mitt förmenande -"

"Käre svåger, ni begriper ej hvad ett ömt
qvinno-hjerta känner; inte så, Abelina? - Mamma väntar
deruppe."

"Ja - jaså, är mamma här?" frågade patronen
något förundrad; "hin, inte är tilldragelsen så
märkvärdig att mamma behöfde -"

"Svåger vill väl ej neka Abelina att kasta sig i
sin mors armar?" sade fröken spetsigt.

"Nej bevars, nej bevars - hm."

Emellertid var mammas närvaro ej synnerligen
fägnesam för patronen, som redan någon gång fått
erfara, att hon ej var att leka med.

Då Abelina träffade sin mor, upprepades samma
scen som med systern, med den skilnaden att hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvetet/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free