Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H
Skam honom som blir sist! fast frälseherrens son:
Då segrarn hissas skall än högst på blomsterstacken,
Än dragas i triumf på kälken uppför backen.
Må intet maktspråk nå till denna glada sfer,
Der lyckan, än ej blind, ännu förtjenstens är!
En gång, ur glädjens krets i högre hvirflar dragen
(Der hon, med sluten syn, ej följer denna lagen),
Förtärd och stjernbeprydd, han tör i minnet än
Uppkalla dessa dar och önska dem igen.
Väl honom dock, dit han i ädla värf är gången!
Han har ett vidsträckt fält att lyckliggöra mången,
Der, till sitt hjertas pris, trots tacklöshetens rön,
Han skördar ock ibland välsignelsernas lön.
Väl honom! då en gång hans stilla afton skymmer,
Han vända kan i ro från mödor och bekymmer,
Tillbaka till det folk, hvars vän och bror han var,
Och samma kärlek få, som deras vän och far!
Men hvilka öden helst, som bäras till hans möte,
I det tillkommandes än oupplåtna sköte:
Om med en stormig tid hans dagar störta fram,
Likt böljor af en flod, som hvälfver bullersam;
Om, utan sorl och namn igenom ängen burna,
De fridsamt gjuta sig ur tidens sänkta urna,
(Det ser ej menskoblick; det ser och vet den makt,
Som hvar och en sin väg med vishet förelagt):
I alla vexlingar han dock en stjerna finner,
Som ej i molnen göms, i stormen ej försvinner,
Som, vänligt strålande och oförgängligt skön,
Ledsagar dygdens fjät och visar på dess lön.
Du är det, religion! Du är det, himlens dotter!
Som helgar menskors bröst och jernnar deras lotter,
Och frid och kraft och ljus, ifrån ditt eget land,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
