- Project Runeberg -  Ett svenskt jernverk : Sandviken och dess utveckling 1862-1937 /
166

(1937) [MARC] - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN - Järnverkets tekniska utveckling. Av tekniska direktören vid Sandvikens järnverk Lars Yngström - Manufakturavdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

FILMASKINER VID SÅGTILLVERKNINGEN

typer såsom 1889 med ramsågar och snickarsågar, 1890 bandsågar,
1892 handsågar, och i samband därmed inreddes på den s. k.
fläkt-vinden i gamla verkstadshuset (Al) en verkstad med tillhörande
maskiner för tillverkning av såghandtag, 1894 fällningssågar, sticksågar
och rundsågar, 1897 ryska stocksågar, en typ breda, korta, tunna
sågar med enkel tandning för den ryska marknaden. Med den ökade
tillverkningen krävdes ökade lokaler, och 1896 uppfördes en ny byggnad
F 1, som sedermera i upprepade omgångar tillbyggdes i mån av behov,
en byggnad, som gör tjänst än i dag för sågtillverkningen. 1897
uppfördes en byggnad för lådtillverkning och virkesupplag. Denna
byggnad F 2 flyttades till nuvarande plats år 1906, då även
såghand-tagstillverkningen förlades hit. Ar 1924 uppfördes byggnaden F4
för tillverkningen av sågbågar av rör, som tidigare förts i marknaden,
men som nu krävde ökade lokaler. Bottenvåningen i denna byggnad
behövdes för upplag av material för sågtillverkningen.

Maskinparken för sågbladstillverkningen omfattar stansmaskiner,
klippmaskiner, skränkningsmaskiner, riktmaskiner o. s. v. Därjämte
slipmaskiner med en eller två naturstenar för renslipning av ämnen
till grövre sågar eller för avslipning till koniska sågar, d. v. s. tjockast
vid tänderna och avtunnande emot ryggkanten.

Viktig för produktionens oklanderliga gång är avdelningen för
tillverkning av stansar och verktyg. Här äro särskilt goda specialmaskiner
och skickliga verktygsarbetare nödvändiga.

En betydande kostnad i sågtillverkningen är tändernas filning, som
ända från början under en lång följd av år skedde för hand, ett
enformigt och tröttande arbete. Redan 1889 påbörjades visserligen
konstruerandet av en filmaskin, och den tjänstgjorde mer eller mindre
väl till 1916. Det var en ganska enkel konstruktion med tvenne
filar. Maskinen krånglade lätt och filade dåligt, och efter vad det
sägs, var det endast en man, som kunde sköta den något så när
tillfredsställande, så till någon större glädje var den nog inte. 1923
blev emellertid situationen beträffande sågfilningen kritisk, man var
på hösten detta år uppe i ett antal av 70 sågfilare. En i Ernst
Göranssons Mek. Verkstad i Stockholm tidigare verksam verkmästare,
C. Aug. Jansson, känd för sina fyndiga mekaniska konstruktioner
tillkallades då och lämnades fria händer att konstruera en lämplig
filmaskin. Han lyckades väl med uppgiften. Redan samma år var
den första experimentmaskinen i drift, och två år senare ytterligare
5 maskiner. De efterföljdes undan för undan av flera, och för
närvarande äro i Sandviken uppställda sammanlagt 40 st. filningsmaskiner,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:55:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sandviken/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free