Sarekfjällen / 12 (1922) Author: Axel Hamberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sarekfjällen såsom turisttrakt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lämplig vidd uppkommer. Stor säkerhet erbjuder även
den s. k. kärleksknuten. Huru denna slås framgår av
fig. 3, 4 och 5. Man måste noga akta att båda överhands-



Fig. 2. Vattenknut. – Fig. 3–6. Framställning av kärleksknut.
Tåget lägges först i dubbelögla enl. fig. 3. De båda öglornas när-
belägna kanter läggas därpå över varandra så att ett rum c (fig. 4)
uppstår. Man träder därefter in högra handen genom c, fattar den
stora bukten i punkten a, drager den under b ut genom c och
över d, så att öglan 5 uppkommer, iakttagande att knutarne gå i
varandra såsom i 5 och ej komma var för sig såsom i 6.–
Fig. 7. Pålstek.

knoparna gå i varandra såsom i fig. 5 och icke ligga var
för sig såsom i fig. 6. Kärleksknuten har framför
vattenknuten den fördelen, att om linan sträckes en starkare
brytning intill knuten ej uppkommer, men å andra sidan
är den svårare att göra. Vid tågets ändar torde även ett
rätt lagt pålstek vara användbart fig. 7. Den för knutar
intresserade hänvisas till Hj. Öhrvall: Om knutar, 2:dra
uppl. Sthlm 1916.

Isyxa av alpintyp är av föga nytta vid glaciärvandringar
i vårt land, man reder sig gott, om man förser den långa
stav, som i alla händelser behöves för vadningarna,
med ett i stavens längdriktning utstående, yxformigt
blad. Med detta instrument kunna trappsteg och
fotfästen i hal is med lätthet anbringas. På en sådan stav
kan även en sidopik, lämplig för förankring i brant
terräng, fästas. Hela beslaget måste i så fall göras mycket
solitt, då sidopiken bör kunna hålla en människas vikt.
En sådan s. k. isstav (fig. 8 samt titelbilden) har jag med
fördel använt under mina mångåriga färder i
Sarekhögfjällen. Där glaciärsprickorna äro öppna och fria från snö
är användningen av iståg i allmänhet ej nödvändig, men
där de äro helt eller delvis täckta av snö, måste detta
försiktighetsmått ovillkorligen iakttagas.

På hal is, som endast är måttligt brant, underlättas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>