- Project Runeberg -  Sarekfjällen /
13

(1922) [MARC] Author: Axel Hamberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sarekfjällen såsom turisttrakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stigningen genom s. k. stigjärn och
man kan med sådana undvara
huggningen av fotfästen. Många olika
modeller av stigjärn användas i
Alperna, även för klättring på branta
klippor. För isvandringar kunna
sparkstöttingsbroddar vanligen duga
såsom en enkel modell av stigjärn.
De flesta torde dock fullkomligt reda
sig med den oundgängliga isstaven.



Fig. 8. Beslag till övre
delen av en isstav. För
vadning, klättring och
ishuggning.

Vid bergsbestigningar bör man
gå mycket långsamt uppför och aldrig
stiga mera än 300 m per timme. Man
bör redan på något avstånd granska
terrängen och välja sin väg. Det är
i allmänhet att föredraga att följa
grässluttningar och vegetationsfläckar
så långt upp som möjligt. Av stenig
mark är den småsteniga mera
lättgången än den som består av stora stenar. En fjällsida, som
består av stora block, kan vara nog så mödosam att passera,
om man måste hoppa från ett block till ett annat.
Den kan även vara farlig, om blocken ligga lösa och man
är flere i sällskap som gå under varandra, emedan nedanför
gående då lätt kunna träffas. I händelse av stora lösa block
samt flere personer i sällskap bör man antingen gå i
bredd eller på »sned linje». Vid trånga passager av
ifrågavarande slag måste nedanför gående hålla sig åt
sidan tills de föregående passerat. Bland sluttningar med
osäkert liggande block äro särskilt att nämna nutida
glaciärers ändmoräner. Naturligtvis förutsättes det, att
en person, som giver sig ut på dylika vandringar, har så
mycken själsnärvaro, att han ej skadar sig genom block,
som ban själv satt i rörelse. Där anhopningar av mindre
stenar ligga brant, kan för varje fotsteg glidningar i massan
inträffa; i allmänhet äro dessa ofarliga och de nå
åtminstone ej så hastigt större dimensioner, att man ej hinner
förflytta sig undan.

Vid gång utför en sluttning kan tids- och kraftbesparing
uppnås just på sådana platser, där grusmassorna själva
komma i en viss rörelse nedåt. Oavsett den försiktighet,
som härvid är av nöden särskilt mot nedanför gående,
medför en sådan åkning i sakta nedglidande stenskred
den olägenheten, att skodonen bli starkt skamfilade.
Vid stigning uppåt ökar det däremot arbetet väsentligen
att lägga vägen över stenmassor, som ha benägenhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:55:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sarek/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free