Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TSCHANDALA.
99
»Din skål, gamle vän, och välkommen!»
helsade magister Andreas och skänkte i från
ölkannan.
»Din skål, kamrat!» svarade adjunkten.
Zigenaren kröp tillbaka ända mot väggen
som ett anskjutet lodjur, men hade icke ännu
uppgifvit hoppet om att bli inbjuden.
»Herren kommer långt ifrån?» försökte han
ännu en gång att tränga sig på dem.
»Håll käften, karl, och drag åt helvete!»
utfor adjunkten ursinnig, men i samma ögonblick
beslöt han att slå bort saken i skämt och lyfte
med sitt ena ben zigenarens korslagda ben i
vädret, så att han satte sig ned på lusthusets golf
och slog hufvudet mot en sten.
Magister Andreas blef rädd för att det kunde
ha skett en olycka och skyndade sig att hjelpande
räcka ut handen åt. den omkullslagne, som mera
ödmjuk än förbittrad reste sig upp, lyfte på
hatten, bad om ursäkt för att han hade stört och
lomade af.
»Ser du, det språket förstod han!» log
adjunkten, när zigenaren kommit utom hörhåll.
»Ja, men jag kan nu en gång inte med det
sättet att behandla folk på», invände magister
Andreas.
»Nej, jag vet det, och derför tillåta de sig
näsvisheter mot dig. Pack och hundar skola ha
stryk! Och du skulle bara ha pryglat den
slyngeln, så hade du haft det angenämare.»
»Menniska är ändå menniska!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
