- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:102

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björling - 1. Björling, Carl Olof - 2. Björling, Emanuel Gabriel - 3. Björling Carl Fabian Emanuel - Björling, Johan Alfred och Kallstenius, Evald Gustaf Götrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Björling, svensk släkt, ursprungligen härstammande
från Dalarne, dä äldsta kände stamfadern, Olof
Mattsson Björling,
född 1643, död 1714, var först
bergsfogde, sedan rådman i Säter.

1. Björling, Carl Olof, biskop. Född d. 16 sept. 1804 i
Västerås. Föräldrar: handlanden Johan Olof Björling
och Johanna Lovisa Ljungdahl. - Vid aderton år
inskrifven till student i Uppsala, eröfrade
han därstädes den filosofiska graden 1830 och
blef teologie kandidat 1833. Utnämnd till
gymnasiiadjunkt i Gefle s. å. hade han åtskilliga
gånger föordnande att vara vice lektor, tills han
1840 undfick fullmakt som lektor i historia vid
samma läroverk. - 1839 teologie licentiat och
följande året prästvigd, utnämndes han 1844 till
teologie doktor och blef två år därefter
kyrkoherde i Arboga. Pa denna plats verkade han
till 1852, då han befordrades till domprost i
Västerås. Under den tid han innehade detta
ämbete, deltog han som ledamot i kommittén
för utarbetande af förslag till ny kyrkohandbok
och katekes, fungerade som preses vid prästmötet
1856, och bevistade alla riksmöten 1850-65.
Uppförd på första förslagsrummet till
biskop i Västerås efter Fahlcrantz, utnämndes
han till detta ämbete 1866. Död i Västerås d.
20 jan. 1884. - B:s förnämsta af trycket utgifna
arbete är Den kristliga dogmatiken enl.
lutherska kyrkans bekännelseskrifter. Förf. intar
här en plats bredvid sådana jämförelsevis nyare
konfessionella teologer som Thomasius och
Philippi. - Både i kyrkliga och politiska frågor
intog han en utprägladt konservativ standpunkt.
- Gift 1836 med Harriet Bratt.

2. Björling, Emanuel Gabriel, elementarlärare
och läroboksförfattare. Född i Västerns d. 2 dec.
1808; den föregåendes kusin. Föräldrar: handlanden
C. A. Björling och A. Margareta Lagervall. - B.
inskrefs som student vid Uppsala universitet 1826
och promoverades till filosofie magister därstädes
1830. Följande året anställd som lärare
vid Hillska uppfostringsikolan å Barnängen,
utarbetade han, hufvudsnkligen med afseende på
sina därvarande elever, sina läroböcker i geometeri
och algebra, soni sedermera utgingo i ständigt
växande upplagor och antogos vid Sveriges flesta
elementarläroverk. När olika omdömen och däribland
ej så litet klander spordes om den nya
inrättningen och dess ovanliga lärometod, utgaf
B. 1833 sin bekanta broschyr: Om
uppfostringsskolan å Barnängen, hvaruti han på
ett klart och öfvertygnnde sätt redogjorde för
anstaltens grund och ändamal och visade huru den
skilde sig från sina engelska mönster. - Ett par
år därefter förordnad till rektor vid nämnda
läroverk, kallades han 1836 till docent i mekanik
i Uppsala, men kvarstannade vid Barnängen till
slutet af 1840, då han flyttade dit. Under de få
år han var fäst vid universitetet, offentliggjorde
han i in- och utländska tidskrifter en mängd
förtjänstfulla afhandlingar och besörjde nya
upplagor af sina läroböcker, ett skriftställarskap,
hvaråt han med förkärlek ägnade sina lediga
stunder, äfven sedan han 1845 blifvit utnämnd
och tillträdt sin befattning som mathes. lektor
Västerås. På denna plats, där han verkade
tjugusju år, därunder en längre tid som rektor,
förvärfvade han erkännande som vårt lands mest
framstående elementarlärare i sin vetenskap. Död
Västerås d. 3 nov. 1872. - Gift 1836 med Sofia
Emilia Böttiger.

3. Björling, Carl Fabian Emanuel,
universietslärare. Född i Västerås d. 3 nov. 1839;
den föregåendes son. - B. blef student i Uppsala
1857, filosofie doktor 1863 och s. å. docent i
matematik vid Uppsala universitet. Han utnämndes
1867 till lektor i Halmstad och 1873 till
professor i matematik vid Lunds universitet.
B. har utöfvat en betydande
skriftställareverksamhet både å det rent
vetenskapliga området, hvars frukter mest äro att
söka i lärda samfunds handlingar och tidskrifter,
och å det mera för den stora allmänheten afsedda,
i hvilket afseende må framhållas Meteoriter och
kometer 1874; Solen (åtskilhiga upplagor);
Klangfärger och språkljud 1880. Han har dessutom
författat flera läroböcker i sitt fack. Hami blef
ledamot af Vetenskapsakademien 1886. - Gift
1867 med Minna Agnes Cecilia von Schéele. - Sonen
Carl Georg Emanuel, född 1870, blef 1897 e. o.
professor i romersk rätt och rättshistoria vid
Lunds universitet.

Björling, Johan Alfred och Kallstenius, Evald
Gustaf Götrik, polfarare. Den förre föddes d. 19
okt. 1871 i Stockholm. Föräldrar: Johan Alfred
Björling och Lydia Kastengren. - Student 1891.
Han deltog i 1890 års expedition till
Spetsbergen och medföljde 1891 ett grönländskt
handelsfartyg till Grönlands västkust, där han
i roddbåt framträngde norrut till trakten af
Devils Thunmb. - Kallstenius, son af
telegrafdirektören Gustaf Samuel Kallstenius
och Emma Johanna Hammarström, var född i
Västervik 1868, blef 1886 student och studerade
i Uppsala. Våren 1892 begafvo sig B. och K.
till nordvästra Grönland för att söka utforska
den okända delen af polarbassinen norr om
Nordamerika. Emellertid blef deras fartyg,
»Ripple», d. 17 juni 1893 funnet fastfruset af
ett hvalfångstskepp i isen som vrak vid
Carey-öarna i mynningen af Smiths sund. Af
befintliga anteckningar framgick, att »Ripple»
strandat före d. 17 aug. I stället för att
söka med skeppsbåten nå Grönlands västkust,
hade expeditionen först begifvit sig norrut
till Northumnberland-ön, återvände därpa till
Careyöarna och sökte framkomma till det väster
om Smiths sund belägna Ellesmerelandet.
Utgångna undsättningsexpeditioner funno intet
spår af de olyckliga polarfararna, hvilka
varit alltför bristfälligt utrustade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free