Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomberg, Knut Hugo - Blommér, Nils Johan Olsson - 1. Blomstrand, Anders - 2. Blomstrand, Christian Wilhelm - Boberg, Gustaf Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvärfvade filosofisk doktorsgrad och 1879 blef
juris kandidat. Han blef 1880 docent i svensk
statsrätt och rättshistoria. Efter att nästan
årligen under professor Rydins frånvaro vid
riksdagen förestått dennes professur, utnämndes han
1891 till e. o. professor i statsrätt, förvaltningsrätt
och folkrätt samt blef 1894 ordinarie
professor i samma ämnen. Vid jubelfesten 1893
promoverades han till juris doktor.
Bland af honom utgifna arbeten må nämnas: Om Sveriges
högsta domstols statsrättsliga ställning och
betydelse (i Uppsala universitets årsskrift 1880);
Den nordiska förvaltningsrätten (i Nord.
retsencyklopedi V, 1887–89), m. fl.
B. har verksamt deltagit i Uppsala kommunala lif som
ledamot af stadsfullmäktige och landsting m. m.
samt valdes 1893 af Kopparbergs län till
representant i Första kammaren, i hvilken egenskap han
bevistat alla följande riksdagar, sedan 1897 ledamot
af konstitutionsutskottet. Han har ådagalagt
en utprägladt konservativ åskådning och anses i
ej oväsentlig grad influerat å utskottets betänkande
1900 om utredning angående den politiska rösträttens
utsträckning, hvari spåras en bestämd
tendens att komma den samfälda valprincipen
till lifs. Han framträdde ock vid samma riksdag
i främsta ledet i försvaret för samma utskotts
anmärkningar mot den Boströmska ministären
med anledning af norrmannen von Dittens utnämning
till kabinettssekreterare.
Ogift.
Blommér, Nils Johan Olsson, historiemålare.
Född på Blommeröd i Skåne d. 12 juni 1816. Föräldrar: skolmästaren
Anders Olsson och Elsa Jakobsdotter.
Sonen sattes i lära hos en handtverksmålare i Lund,
och vid tjugu års ålder började
han försöka sig i porträttmålning. B. fick några beställningar äfven
af förmögnare personer, hvarigenom han förvärfvade sig en liten
reskassa, med hvilken han 1839 begaf sig till Stockholm. Här inskrefs
han, under det antagna namnet Blommér, till
elev vid Fria konsternas akademi. Under professor
Sandbergs ledning utbildades hans färdighet.
Efter att flera gånger ha eröfrat akademiens pris,
anträdde han i aug. 1847, som akademiens stipendiat,
en utländsk resa öfver Dresden till Paris,
där han 1848 erhöll kallelse till agrée vid Fria
konsternas akademi. »Under flitiga studier, ej
ens afbrutna af revolutionstumultet, tillbragte han
här ett år med kopierande af Louvrens mästerverk
och med hans Älfvor, målade i Paris 1849,
begynner hans skapande konstnärsskap, som
kanske mera än Fogelbergs har visat oss möjligheten
af en nordisk konst, som uppvuxen ur
nordisk myt, icke imiterar antikens karaktärer.»
Under åren 1850–53 fortsatte B. sina konststudier
i Italien, där han ömsevis uppehöll sig i
Venedig, Neapel och Rom, i hvilken sistnämnda
stad han i nov. 1852 ingick äktenskap med en
sin elev från Stockholmstiden, en finsk målarinna,
Edla Gustafva Jansson. Kort efter sitt bröllop
insjuknade han i en bröstsjukdom, som efter
några dagar lade honom i grafven d. 1 febr.
1853.
Hans konstnärsskap utmärker sig framför
allt genom sin sant nordiska karaktär. Hans förnämsta
konstverk, Älfdrömmen, Sommarnattsdrömmen,
Näcken och Ägirs döttrar, Brage och
Iduna, Freja, Loke och Sigyn, m. fl., äro i ett
särskildt litografieradt planschverk, Blommérs
taflor, utgifna efter hans död.
1. Blomstrand, Anders, missionär. Född i
Vexiö d. 19 dec. 1822. Föräldrar:
lektorn Johan Blomstrand och
Severina Rodhe.
Student i Lund 1840, förvärfvade han sig
1844 den filosofiska lagern och
blef 1846 docent i kyrkohistoria
samt förestod under flera terminer
professuren i symbolik och kyrkohistoria.
1849 antog han prästerlig ordination och
utnämndes tre år därefter till predikant vid Lunds
lasarett. B. ingick därefter 1855 vid missionsanstalten
i Leipzig och afreste i svenska missionens tjänst 1857
till Indien. Här i det främmande landet
utvecklade B. en oafbruten författarverksamhet och utgaf en mängd religiösa
skrifter å tamuliska språket.
Han återvände till Sverige 1885 och afled i Lund d. 17 okt. 1887.
2. Blomstrand, Christian Wilhelm, universitetslärare, kemist.
Född i Vexiö d. 20 okt. 1826; den föregåendes
broder.
Student i Lund 1844, promoverades han därstädes 1850
till filosofie doktor och förordnades 1854 till docent i kemi
vid Lunds universitet. Utnämnd till adjunkt och kemie laborator
1856 hade han tidtals förestått professuren i
kemi och mineralogi och 1861 deltagit i den
vetenskapliga expeditionen till Spetsbergen, när
han intog lärostolen i nyssnämnda vetenskaper
efter Berlin i nov. 1862. Af B:s afhandlingar i
kemi och närbesläktade kunskapsarter må särskildt
nämnas: Om de organiska kropparnas
konstitution 1864; Kemiens begrepp och grunddragen
till dess historia 1864; Några bidrag till
Sveriges mineralgeografi 1854; Om
några egendomliga molybdenföreningar 1857;
Geognostiska iakttagelser under en resa till
Spetsbergen 1864; Om elementernas utbredning
1860; Den kemiska synthesen och försöken att
med dess tillhjelp eftergöra naturämnena på
konstig väg 1866; Kort lärobok i oorganisk
kemi 1873; Lärobok i organisk kemi 1877, m. fl.
B., som var ledamot af Vetenskapsakademien,
lämnade 1895 professuren och afled i Lund d.
5 nov. 1897. Han var den förste kemist i
Sverige, som i praktiken gick till väga efter
de åsikter, som ett årtionde efter Berzelii död
uppstått i utlandet.
Ogift.
Boberg, Gustaf Ferdinand, arkitekt. Född i
Falun d. 11 april 1860. Föräldrar: gruffogden i Norberg
Lars Gustaf Boberg och Abigaël Broberg.
B. genomgick Tekniska högskolans och Konstakademiens arkitekturafdelningar och
erhöll k. medalj. 1885–86 företog
han en utländsk studieresa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
