- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:113

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bohlin, Abraham - Bohlin, Karl Petrus Theodor - Bohman, Karl Johan - Boije - 1. Boije, Nils - 2. Boije, Göran - 3. Boije, Hans Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bohlin, Karl Petrus Theodor, astronom. Född
i Stockholm d. 30 okt. 1860.
Föräldrar: destillatorn Samuel
Amandus Theodor Bohlin
och
Matilda Gunilla Lundgren.

B. genomgick Maria skola och
Stockholms gymnasium samt blef
1878 student i Uppsala. Filosofie
kandidat 1880 och fil. licentiat
1883, blef B. 1885 docent i astronomi, sedan
han disputerat för doktorsgraden; våren 1886
promoverades han. B. var 1880–83 amanuens vid
Uppsala observatorium och 1884–88 biträdande
astronom vid Vetenskapsakademiens observatorium.
1897 utnämndes han till Vetenskapsakademiens
astronom samt blef s. å. lärare vid
Stockholms högskola. B. har bl. a. förut haft
anställning på statsrådet Backlunds räknebyrå vid
ryska vetenskapsakademien för uträkningar
rörande den Enckeska kometen. B. har utgifvit
åtskilliga astronomiska skrifter, däribland äfven
sådana af populärt innehåll.

Ogift.


Bohman, Karl Johan, skolman. Född i
Jönköping d. 29 sept. 1816, där
fadern var brandvakt.

1835 student i Uppsala och 1842 fil.
doktor. B. antogs 1843 till lärare
vid det enskilda läroverket Stockholms
lyceum, för hvilket han
1851 jämte O. v. Feilitzen blef
föreståndare. Dessutom undervisade
han i latin och filosofi samt äfven tidtals
i grekiska, tyska och svensk kriaskrifning. B.
var en synnerligen skicklig lärare, med lif och
själ hängifven sitt kall, och hans lärjungar voro
djupt fästa vid honom. Stockholms lyceum erhöll
genom k. bref af d. 23 okt. 1863 dimissionsrätt
till universitetet; intet enskildt läroverk hade
förut ägt sådan rätt. En sammanslagning af
detta läroverk med Stockholms ateneum under
det senares rektor skedde hösten 1875, och B.
blef då lärare vid den nya skolan. B. erhöll
från och med 1881 genom riksdagsbeslut en
pension af 2,000 kr., fastän han aldrig verkat i
statstjänst. Död på Lidingön den 9 sept. 1882.

Gift med Jenny Margareta Nordström.


Boije. Denna gamla släkt räknar som sin
stamfader en Mattias, som i medlet af 1400-talet
skall ha inkommit från Böhmen till Sverige.
Ätten upptogs på svenska riddarhuset 1625 under
namnet af Boije af Gennäs.


1. Boije, Nils, fältöfverste. Son af Anders
Carlsson
till Dalkarlby och Gennäs i Pojo
socken af Finland och Brita Rotkilsdotter.

År 1530 erhöll B. konung Gustafs bref att vara
fogde i Raseborgs län och utnämndes två år
därefter till ståthållare i Finland. Han användes
sedan af samme konung i flera administrativa
värf. Vid Erik XIV:s kröning var B. bland
dem, som dubbades till riddare af S:t Salvators
orden, och kallas 1565 »konungens förtrogne
man och sekrete råd». Samma år förordnades
han till fältöfverste mot danskarna i Halland.
Varberg inspärrades på alla sidor och eröfrades
med storm, hvarefter han förföljde danskarna
och vann ett rikt byte. Därefter skickad af
konung Erik emot Bohus, med Nils Sture,
Erik Stenbock och Anders Rålamb till
medhjälpare, kunde han föga uträtta emot det
starka fästet, hvarför konungen tog befälet från
honom och öfverlämnade det åt C. de Mornay.
B. ställdes jämte de andra för rätta; men hans
ålder och forna tjänster frälste honom från ett
oförskylldt straff, under det konungens förbittring
hufvudsakligen vände sig emot Nils Sture.

1568 förordnades B. till öfverstebefallningsman
öfver hela Finland och utnämndes till lagman
öfver södra delen af furstendömet. Död 1575.

Gift med Brita Kristersdotter (Horn).


2. Boije, Göran, krigsöfverste; den föregåendes son.

Göran B:s namn förekommer första
gången 1564, då han, såsom höfvitsman för en
fana ryttare, deltog i stormningen af Ronneby.
Tio år därefter utnämndes han till slottslofven på
Reval och är 1576 fältmarskalk öfver krigsfolket
i Finland. I förening med polska vojvoden
Andreas Sapieha slog han i okt. 1578, vid Moijan,
en rysk här och eröfrade hela det fientliga lägret.
År 1580 kallad »krigsöfverste i Finland»,
förordnades han de följande åren till
öfverstebefallningsman öfver Finlands förnämsta
fästningar och 1585 till lagman i södra Finland.
Under fortgången af det ryska kriget erhöll Boije
1590 befallning, att belägra Ivangorod och
började stormskjuta detta fäste, då soldaterna,
trötta vid kriget, hoptals lämnade fanorna och
belägringen misslyckades. Sedermera ståthållare
på Reval, var han bland de svenska sändebuden,
som fått förtroendet att söka medla fred med
Ryssland, hvilken ock slutligen bekräftades 1595.

Upphöjd 1602 till riksråd, utsågs han till
kommissarie vid traktaten i Viborg med ryska
och novgorodska ständerna 1613. Död 1615.

Gift 1: med Anna Göransdotter till Högsjögård
och 2: med Magdalena Skadhe.


3. Boije, Hans Henrik, landshöfding, politiker.
Född d. 14 april 1714. Föräldrar: öfversten <i>Anders

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free