- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:118

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Bonde, Knut Filip - 7. Bonde, Carl Carlsson - 1. Bonde, Carl - 2. Bonde, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dans ses relations avec la Suède et la Norvège</i>.
Detta sakrika arbete följdes året därpå af
Handels-Politiska betraktelser, med en mängd
nya idéer och åsikter, hvilka på sin tid mycket förkättrade,
sedan till stor del ingingo i lagstiftningen.

1851 offentliggjorde han några studier benämnda:
Några ord om Sveriges utrikes handel,
hvaraf hans året därefter utkomna större arbete:
La Suède et son commerce kan anses som en
fortsättning eller utveckling. Af konung Oscar I
omfattad med mycken bevågenhet, utnämndes han
1846 till öfverintendent vid konungens hof och
1852 till förste direktör vid K. Maj:ts hofkapell
och spektakler, hvilken senare befattning han innehade
i fyra år. Denna hans teaterbefattning
bildade en »glanspunkt» i K. teaterns annaler
och erinrade i mycket om Gustaf III:s lysande
dagar. Sedan han 1856 befriat sig från alla
band i statens tjänst, ägnade han sin tid och
sina krafter åt en mängd allmännyttiga företag,
bland hvilka må nämnas: Industriaktiebolaget,
Musikaliska konstföreningen och Svenska slöjdföreningen,
till hvars ordförande han valdes 1863.

År 1865 blef han genom testamente af sin
frände, grefve C. H. Anckarsvärd, innehafvare
af Follnäs fideikommiss i Södertörn och var
denna valkrets’ representant i riksdagens Andra
kammare de två sista åren han lefde. Öfverstekammarjunkare.
Död i Stockholm d. 17 okt. 1871.

Gift 1: 1844 med lady Augusta Margaret Fitz-Clarence
och 2: 1849 med miss Helena Ester Florence Robinson.


7. Bonde, Carl Carlsson, hofman, landthushållare,
politiker. Född i Stockholm d. 11 juni 1850; den föregåendes
brorson och son till B. 5.

Han blef 1869 student i Uppsala, hvarest han 1872 aflade
kansliexamen och tjänstgjorde under de följande åren som
attaché vid skilda europeiska hof
till 1876, då han utnämndes till andra sekreterare
i kabinettet, från hvilken befattning han dock
redan s. å. afgick för att med erhållen kammarherretitel
ägna sig åt skötseln af den af honom
inköpta egendomen Gimmersta i Södermanlands
län.

Han deltog med ifver i hembygdens allmänna
angelägenheter och är sedan en följd af
år ledamot af länets landsting och dess hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt har tillika
varit statsrevisor 1880, 1884–86 samt 1891. Ledamot
af Andra kammaren vid riksdagarna 1888–90
och 1894–99, representerade han där frihandelsvänliga
och moderat-liberala tendenser
samt visade mer än en gång klar blick för den politiska
situationen. Han tillhörde först gamla landtmannapartiet
och de första åren efter »sammanslagningen»
det återförenade. Af missnöje med
dess alltjämt fortgående dragning åt höger, anmälde
han sitt utträde vid början af 1897 års riksdag
och bildade kort därefter tillika med ett tjugutal
representanter, hufvudsakligen frän Värmlands,
Gefleborgs och Kopparbergs län, hvilka lämnat
landtmannapartiet utan att förena sig med folkpartiet,
en diskussionsklubb, som efter B. erhöll
namnet »gruppen Bonde». Flertalet af dess medlemmar,
som 1900 ännu voro kvar i riksdagen,
uppgingo då i »liberala samlingspartiet».

B., som sedan 1883 är ledamot af landtbruksakademien
jämte en del andra samfund, har äfven
uppträdt som författare med Hedvig Elisabeth
Charlotta, »Fersenska mordet»
1898–99 och
utgifvandet af Hedv. Elisab. Charlottas anteck-
ningar om Sverige och Norge 1814
, 1896, samt
Tvenne egenhändiga bref från drottning Kristina 1899.

Han är sedan 1898 censor och
inspektör för dramatiska teatern och blef 1900
öfverstekammarjunkare.

Gift 1876 med friherrinnan Ulrika Sophie Beck-Friis,
dotter af grefve Corfitz B. (se sid. 64).


Af grefliga ätten Bonde till Björnö märkas:

1. Bonde, Carl, kongl. råd, president. Född
d. 11 okt. 1648; son af riksskattmästaren friherre Gustaf
Bonde
(se ofvan, friherrliga ätten, B. 2), och hans senare
fru Anna Kristina Persdotter Natt och Dag.

Hemkommen från en utländsk resa, utnämndes B. vid
tjugutre års ålder till kansliråd
och afgick tre år därefter som envoyé till Frankrike,
där han skall hafva gjort konungen och
sitt fädernesland flera viktiga tjänster.

1684 utnämnd till lagman öfver Västergötland och Dal,
förordnades han till ledamot i reduktionskommissionen
och sändes därefter af Carl XI till
Estland, för att äfven där genomföra reduktionsverket.
Detta gjorde han med den moderation
och samvetsgrannhet, att Estlands adel lämnat
honom det hedrande vittnesbörd, att han aldrig
öfverskridit sin instruktion och icke med vett
och vilja tillfogat någon orätt. Till belöning
undfick han 1687 fullmakt som landshöfding öfver
Tavastehus och Nylands län och utnämndes
1695 till k. råd och president i Dorpats hofrätt.
Samma år upphöjdes han i grefligt stånd och
blef så stamfader för grefliga ätten Bonde till
Björnö.

År 1697 förflyttades han från Dorpat
till president i kommerskollegium och erhöll i
uppdrag att 1698 afgå som ambassadör till England,
för att återlämna de af Carl XI burna
insignierna af Strumpebandsorden samt afsluta
ett anfalls- och försvarsförbund, i hvilket han
ock lyckades. Död d. 16 dec. 1699.

Gift 1: 1680 med grefvinnan Eleonora Margareta
Brahe
, dotter af riksrådet Nils Nilsson Brahe,
och 2: 1693 med grefvinnan Maria Gustafva
Gyllenstjerna
.


2. Bonde, Gustaf, riksråd, mecenat. Född i
Stockholm d. 6 april 1682; den
föreg. son i första giftet.

Genom sin mångsidiga lärdom och omutliga
redbarhet en af de utmärktaste män på sin tid,
uppsteg B. till statens förnämsta ämbeten,
icke ensamt på grund af sin börd,
utan med den rätt, som tillkommer
den verkliga förtjänsten. Efter slutade studier
i Tübringen unnämnd 1705 till kammarherre
hos Carl X:s änkedrottning, blef han 1711 kommerseråd,
1718 landshöfding i Östergötland samt
tre år därefter president i bergskollegium. När B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free