- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:119

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Bonde, Gustaf - 3. Bonde, Gustaf Trolle- - 4. Bonde, Carl Johan Trolle- - 5. Bonde, Claës Ulfsson - Bondeson, August Leonard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1727 upphöjdes till riksråd, skall han varit den
tjugonde af sin ätt, som i oafbruten följd, son
efter far, beklädt detta viktiga ämbete.

1737 kallad till Uppsala universitets kanslär,
rättfärdigade han på ett lysande sätt detta
universitetets val genom flera för undervisningen nyttiga
inrättningar, såsom en ny lärostol i fysik, kemiska
laboratoriet, akademiska ridhuset, återupprättandet
af botaniska trädgården, m. m.

Tillgifven grefve Horns politik drefs B. vid 1738–39
års riksdag af Hattarna från sitt rådsämbete
och drog sig tillbaka i landtligt lugn, hvarunder
han sysselsatte sig med lärda forskningar och
studier. Af hans arbeten må nämnas: Clavicula
hermeticæ scientiæ ab Hyperboreo quodam

1746; Om de fordna konungar, jarlar och regenter,
som uti gamla efterrättelser igenfinnas
hafva regerat i Götha riken, innan de med
Svea eller Upsalariket blefvo förenade
1758,
m. m. Ledamot af Vetenskapsakademien. Förändrade
förhållanden bragte likväl ännu en gång
hans politiska åsikter till heders, hvarför han
vid 1761 års riksdag ånyo inkallades i rådet
där han kvarstannade till sin död d. 5 dec. 1764.

Gift 1: 1708 med friherrinnan Charlotta
Ulrika von Liewen
och 2: 1740 med Vivica
Trolle
.


3. Bonde, Gustaf Trolle-, konstälskare, mecenat.
Född d. 28 mars 1773; den
föregåendes sonson; son af riksrådet
och riksmarskalken, grefve
Carl Bonde och grefvinnnn Ebba
Margareta Bonde
af Säfstaholm.

Efter slutade studier företog
grefve B. en resa till Tyskland,
Schweiz, Frankrike och England
och utbildade därunder det fina och omfattande
konstsinne, som sedan gaf en så ädel prägel åt
hela hans lif.

1798 utnämnd till kammarherre
hos drottning Fredrika Dorotea Vilhelmina, blef
han 1816 hofmarskalk och 1823 öfverstekammarjunkare.
En af rikets herrar 1826. År 1809
innehafvare af Trolleholms fideikommiss i Skåne,
upptog han namnet Trolle-Bonde och erhöll k.
maj:ts tillåtelse att öfverflytta fideikommissrättigheten
från sin fädernegård Björnö till mödernegården
Säfstaholm. Den sistnämnda gården hade
1762 afbrunnit, med där samlade skatter af
historiskt och litterärt värde; grefve B. uppbyggde
den ånyo och uppförde 1815 det n. v.
praktfulla slottet, där han efterhand samlade ett
utvaldt bibliotek, utmärkta skulpturer och en
den största tafvelsamling i Sverige. En stor del
af denna är bildad af utmärkta svenska konstnärers
arbeten, vilka han själf beställde och
furstligt betalade. Därjämte understödde han med
aldrig tröttnande gifmildhet lofvande konstidkare
och yngre obemedlade vetenskapsmän; icke ens då
han råkat ut för olyckan att träffas af en obotlig
blindhet, svalnade hans kärlek för konsten och
välviljan för dess idkare. Benämningen »blinda
excellensen», såsom han vanligen kallades, har
öfvergått till ett ärenamn för en af de ädlaste
bland Sveriges mecenater. Ledamot af Vetenskapsakademien.
Död d. 3 jan. 1855.

Gift 1806 med friherrinnan Charlotta Bonde, som
skilde sig från honom och gifte sig med den bekante
politikern grefve Carl Henrik Anckarsvärd.


4. Bonde Carl Johan Trolle-, riksdagsman,
skriftställare. Född på Kjesäter d.
16 juni 1843; den föreg. brorsons
son. Föräldrar: öfverstekammarjunkaren,
grefve Gustaf Trolle-Bonde
och friherrinnan Julie
Vilhelmina Elisabet Susanna
Banér
.

Student 1862, var han 1863–69 officer vid Lifgardet
till häst. B. var 1883–84 ledamot af riksdagens
Andra kammare samt af Första kammaren
1885–91 och återigen från 1897 samt tillhör
den protektionistiska gruppen därstädes.

B.har författat beskrifningar öfver sitt fideikommiss
Trolleholm 1892, som han låtit undergå en präktig
restaurering, samt öfver sina egendomar Kjesäter
1893 och Hesselby 1894. Han har vidare utgifvit
Porträttsamlingen på Vibyholm 1876 och
1895 Anteckningar om Bondeslägten efter sin
farfaders fars, grefve Karl Bondes i Säfstaholms
arkiv befintliga dagböcker och anteckningar.

Gift 1867 med friherrinnan Eva Fredrika Emerentia
Leijonhufvud
.


5. Bonde, Claës Ulfsson, president, genealog.
Född d. 27 nov. 1664. Föräldrar:
lagmannen i Skåne Ulf Bonde och
friherrinnan Kristina Bjelkenstjerna.

Utrustad med grundliga kunskaper efter en längre tids
vistelse vid Lunds och Uppsala högskolor, företog han 1688 en
utrikes vetenskaplig resa, hvarunder
han besökte flera främmande lärosäten. Han
återkom till fäderneslandet 1691. Här fortsatte han
ytterligare sina studier hufvudsakligen i fäderneslandets
statistik samt svenska släkters ättelängder,
i hvilka hans stora kännedom förskaffade honom
tillnamnet »genealogicus».

Utnämnd 1713 till
landshöfding öfver Blekinge län och 1718 upphöjd
till riksråd, förordnades han följande året
till rikskammarråd och president i den kommission,
som tillsattes öfver upphandlingsdeputationen.

1719 erhöll han greflig värdighet och
blef stamfader för grefveätten Bonde till Säfstaholm,
hvilken redan 1783 utgick med hans son,
kammarherren Fredrik Lorentz B. Presidenten
Clas Ulfsson B. afled på Säfstaholm d. 23 april
1726.

Gift 1697 med friherrinnan Beata Märta Sparre.


Bondeson, August Leonard, skriftställare, läkare.
Född i Vessige församling, Hallands län, d. 2 febr.
1854. Föräldrar: skomakaren Carl Bondesson och Lisa Beata
Nygren
.

B. blef 1876 student i Uppsala, hvarest han 1884 aflade
medicine kandidat- och 1889 medicine licentiatexamen, hvarpå
han slog sig ned som praktiserande läkare i Göteborg,
där han ännu är verksam.

Vid universitetet gjorde han sig känd som en ifrig
landsmålare, den där både i sång och skrift visade
sig innerligt förtrogen med folklifvet i skilda
delar af vårt land, främst naturligtvis i sin egen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free