- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:120

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bondeson, August Leonard - Bonnier, Albert - Boom, Johan van - Borelius, Johan Jakob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hembygd, på hvars tungomål han affattade raskt
på hvarandra följande berättelser, bland hvilka
må nämnas: Visor på Ätradalens bygdemål
1878; Jon i Slätthult 1880; Marknadsgubbar
på Sjönevad
1881; Från julgille och lekstuga
(svenska folkdanser, 1884); Historiegubbar på
Dal
1886. m. fl.

Hans berättelser utmärka
sig för en sund realism, förenad med mänsklig
medkänsla och förstående humoristisk uppfattning.
Än mera framträda dessa senare egenskaper
i den med stort bifall mottagna dråpliga berättelsen:
Skollärare John Chronschoughs memoarer
från uppväksttiden och seminarieåren
till trycket befordrade
1897.

B. har äfven uppträdt som författare å det dramatiska området
med tragedien: Store Lars 1894 och folklustspelet
Smålandsknekten s. å.

Ogift.


Bonnier, Albert,
bokförläggare. Född i Köpenhamn den 21 oktober 1820.
Föräldrar: bokhandlaren i Köpenhamn Gerhard Bonnier och
Ester Elkan.

Albert B. kom vid femton års ålder till sin äldste
broder, Adolf, hvilken 1827 öppnat en bokhandel
i Göteborg och 1829 flyttat till Stockholm. I
broderns affär arbetade Albert B. åren 1835–65
men började därjämte 1837 egen förlagsaffär
– »Förlagsbyrån» – hvilken han alltsedan
1858 dref under eget namn. Åren 1840–42 var
han för att lära bokhandel i Leipzig, Wien och
Pest. År 1856 inköpte B. Hörbergska boktryckeriet
på Riddarholmen, hvilket han 1865 tillika
med bokförlaget flyttade till Ålands- nu varande
Mäster-Samuelsgatan n:o 19. B. inträdde som
medlem i Svenska bokförläggareföreningen 1844
strax efter dess stiftande och var denna förenings
ordförande 1877–87.

Från en ringa början upparbetade B. sin affär till en
af de största i landet. I besittning af ett öfverlägset
förstånd och fin smak hade han en skarp blick
för tidens kraf, hvarjämte hans arbetsförmåga var
allenastående. Vid sin död, som inträffade den
26 juli 1900, hade B. mer än 4,000 artiklar i
sin förlagskatalog, och det fanns knappast en
enda bland dessa otaliga böcker, som han icke
själf genomgått i manuskript eller korrektur.
Sveriges och Finlands mest framstående författare
hade Bonnier till sin förläggare. Bland de äldre
författarne märkas C. J. L. Almquist, H. Bjursten,
August Blanche, Crusenstolpe, Frans Hedberg,
Lea, G. H. Mellin, Viktor Rydberg, fru
Schwartz, Elias Sehlstedt, P. Sparre, Z. Topelius
m. fl.; bland de yngre A. Bondeson, Gustaf
Fröding, G. af Geijerstam, Tor Hedberg, Verner
von Heidenstam, Ellen Key, Sonja Kovalevsky,
Selma Lagerlöf, Anne Charlotte Leffler, Oscar
Levertin, A. Lundegård, Math. Malling, H.
Molander, G. Nordensvan, Mathilda Roos, G.
Steffen, August Strindberg, Anna Wahlenberg,
finnarne Tavaststjerna, Ahrenberg, o. s. v. Af
andra mera betydande förlagsartiklar utgifna af
Albert Bonnier märkas folkkalendern Svea, årligen
utgifven sedan 1844, Romantidskriften Nya (Europeiska)
Följetongen
sedan 1846, genom hvilken ett
oändligt antal af utlandets bästa romaner, från Sue
och Bulwer till Zola och Tolstoy blifvit införlifvade
med den svenska litteraturen, Sveriges Handelskalender
sedan 1859, Anreps Adelskalender
sedan 1855, Planschverk, Teaterstycken (inemot
400), Barnböcker, Populär-vetenskapliga arbeten
(Verdandis Småskrifter, Den kunskapsrike Skolmästaren,
Sv. biografiskt handlexikon m. m.), Bibl.
för resebeskrifningar (Stanleys, Sven Hedins,
Nansens m. fl:s märkliga resor) o. s. v.

B. var en afgjordt frisinnad natur som aldrig sökte
pålägga författarne något tvång rörande åsikter
eller uttryckssätt.

Gift 1854 med Betty Rubenson.

Dottern Eva, född den 17 nov. 1857,
är talangfull målarinna. Bland hennes arbeten
märkas »Reflex i blått» samt »Musik». Har
äfven ägnat sig åt konstindustri.

Till minne af Albert Bonnier stiftade hans arfvingar 1901
en stipendiefond af 150,000 kronor, hvaraf årliga
räntan skall »användas till understöd åt på
svenskt språk skrifvande skönlitterära författare
af talang».


Boom, Johan van,
musiker, tonsättare. Född i Utrecht i Holland d. 13 mars
1807.

Aderton år gammal reste van B. till Stockholm,
där hans virtuositet som pianist snart väckte allmän
uppmärksamhet och han öfvertalades att kvarstanna
som pianolärare. Han kallades 1844 af Musikaliska
akademien till dess ledamot och fem år därefter
till lärare i klavér- och pianospelning. När akademien
några år därefter undergick en fullständig
omskapning, utnämndes v. B. 1859 till professor
och verkade i denna befattning till sin död d.
19 mars 1872.

Af hans talrika kompositioner
må nämnas: operan Necken, gifven på k. teatern;
Frithiof på hafvet, tonmålning; Sonat för piano;
Mässa; Kör för mansröster med stor orkester
,
gifven vid kronprinsen Carls förmälning, m. m.
B. var en pianist af första ordningen.

Ogift.


Borelius, Johan Jakob,
filosof. Född d. 21 juli 1823 i Skinskattebergs
socken af Västmanlands län. Föräldrar: prosten Jakob
Borelius
och Catharina Ulrica Böttiger.
Student i Uppsala 1841, blef B. filosofie doktor 1848,
docent i teoretisk filosofi 1849; 1852 lektor
i filosofi vid högre elementarläroverket
i Kalmar och 1866 professor i teoretisk
filosofi vid Lunds universitet, från hvilken befattning
han tog afsked 1898.

B. har offentliggjort
många skrifter och afhandlingar, såsom:
Hegels åsigt om filosofiens betydelse 1852; Det
Hegelska systemet och den spekulativa etiken

1853; Den dogmatiska rationalismens strid
mot den spekulativa filosofien
1857; Den praktiska
filosofiens förhållande till den teoretiska

1859; Kritik öfver den Boströmska filosofien
1859–60; Lärobok i den formella logiken
1863; Skandinavien und Deutschland 1876;
En blick på den nuvarande filosofien i
Tyskland
1879; En blick på den nuvarande
filosofien i Frankrike
1880.

B., som ansluter sig
till Hegels filosofi, låg på sin tid i en ytterst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free