- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:122

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borg, Fredrik Theodor - Boström - 1. Boström, Kristoffer Jakob - 2. Boström, Erik Gustaf Bernhard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kämpade B. på liberalismens yttersta flygel, varmt
hängifven sin ungdoms idéer, och främst bland
dessa republiken, allmän rösträtt och kvinnans
likställighet med mannen. I sin beundran för
norska vänstern och Björnstjerne Björnson, förbisåg
han dock måhända understundom nödig hänsyn
till unionens berättigade intressen.

Han representerade
Helsingborgs stad i Andra kammaren 1879–84 och slöt sig
därstädes till det dåvarande landtmannapartiet, som 1880–84
insatte honom i konstitutionsutskottet och 1883 valde honom
till statsrevisor. Efter att vid den andra periodens
slut fallit igenom vid valet, insattes han af
Malmöhus län i Första kammaren, som han tillhörde 1885–92,
på sista tiden så godt som ensam om sin åskådning, men
tack vare sitt älskvärda och sympatiska väsen personligen väl sedd.

Gift 1869 med Kristina Jönson.


Boström,
enligt nyare forskningar en utgrening af den gamla
Norrlandssläkten Læstadius. Klockaren i Piteå
socken Anders Johansson L., född 1658, död 1743,
ändrade namnet till Læstander och dennes sonsons
son, skeppstimmermannen i Piteå Christopher,
född 1760, död 1829, antog namnet Boström.


1. Boström, Kristoffer Jakob,
filosof. Född i Piteå d. 1 jan. 1797. Föräldrar:
skeppstimmermannen Christopher Boström
och Elisabeth Hortling.

Alldeles obemedlad, upptogs B. vid nio års ålder som
fosterson af skeppsbyggmästaren G. Nordlund, hvilkens
hustru i första giftet var moster till B. Nordlund,
höll honom i Piteå lärdomsskola, tills han vid femton
års ålder flyttades till gymnasium i Hernösand.
Redan här väcktes hans håg för filosofiens studium
genom då varande läraren i ämnet, lektor Berlin,
och då han 1815 blef student i Uppsala, ägnade han
sug förnämligast åt denna vetenskap, som i professorerna
Biberg och Grubbe hade ett par lika
grundliga som ansedda målsmän. Efter åtskilliga
afbrott i studierna, förorsakade af hans medellöshet
och däraf alstradt nödtvång att på andra
håll söka medel för sin utkomst, blef han filosofie
doktor 1824, med första hedersrummet vid
promotionen. Under den följande tiden studerade
han hufvudsakligen teologi, för att vinna en plats
i teologiska fakulteten. När emellertid den ena
af de bägge docenturerna i filosofi blef ledig
1827, lämnade B. utan betänkande de teologiska
studierna och blef, sedan han utgifvit och försvarat
en akademisk disputation, konstituerad till
docent i praktisk filosofi 1828. I denna verksamhet
fortfor han till 1833, då han förordnades
till arffurstarnas lärare, hvilken befattning han
lämnade efter fyra år, för att öfvertaga en
adjunktur i filosofi i Uppsala. Förordnad 1840
att bestrida professuren i praktisk filosofi i stället
för Grubbe, som blifvit statsråd, utnämndes han
1842 till ordinarie innehafvare af denna lärostol
och verkade, ehuru ständigt kämpande med en
bräcklig hälsa, nästan oafbrutet på denna plats
till 1863, då han tog afsked som emeritus. Död
d. 22 mars 1866.

I galleriet af svenska tänkare
är B:s plats gifven i ett af de främsta rummen.
Han är den ende svenske filosof,
som framträdt med ett i sina grunddrag genomfördt
helt system, och är den ende, som förmått
hos oss bilda en verklig skola. Att här
lämna en karaktäristik af detta system låter sig
naturligen icke göra. Blott en antydan af den
princip, hvarpå det hela hvilar, må här finna
rum: Boströmska filosofien är en rationalistisk
idealism, uppbyggd på en enda princip, som både
är kunskapskälla och grund till varat. Denna
princip är det absoluta själfmedvetandet eller den
personliga Guden.

Gud såsom person, eller ett
bestämdt och individuelt själfmedvetande, måste
till följd däraf uti förnimmandet af sig själf förnimma
en oändlig mångfald af till ett organiskt
helt förenade särskilda förnimmelser eller idéer,
så att i hans förnimmande af hvarje särskild
idé ingår förnimmandet af alla de andra. Men
dessa idéer, ehuru således till sin grund akter
eller sidor af Guds eget lif, samt därför oändliga,
måste dock, betraktade i och för sig själfva,
blifva mer eller mindre inskränkta och ändliga
förnimmanden eller förnuft; allt efter hvars och
ens plats uti idéernas värld, hvarigenom de få
flera eller färre af de andra idéerna till förutsättningar.
Människan är ett sådant ändligt förnuft
och hennes ändlighet visar sig såsom sinnlighet
uti formerna, tid och rum.

Genom sina föreläsningar,
hvilka i hög grad ägde framställningens
klarhet och öfvertygelsens värma, utöfvade B.
ett stort inflytande på sina lärjungar och öfverhufvud
kan man icke undgå att medge att filosofiens
stuidium genom honom fått en alldeles ny
lyftning i vårt land. Däremot har han gjort sig
mindre bemärkt som författare. Af det obetydliga
han utgifvit märkas: Satser om lag och lagstiftning 1845;
Grundlineer till filosofiska statslärans propædeutik 1851;
Grundlineer till filosofiska statsläran 1859;
Grundlineer till den filosofiska civilrätten 1859,
samt Anmärkningar om Helfvetesläran, våra teologer
och präster allvarligen att förehålla
, som utkom i tre
upplagor på ett år 1864 och framkallade en hel
litteratur af med- och motskrifter.

På statslärans område framträdde B. i föreläsningar och
skrifter som en ifrig anhängare af fyraståndsrepresentationen,
hvilken af honom förklarades som »den enda förnuftiga».

Ogift.


2. Boström, Erik Gustaf Bernhard,
landthushållare, politiker, statsminister. Född i
Stockholm d. 11 febr. 1842; den föregåendes
brorson. Föräldrar: häradshöfdingen i Södra Roslags
domsaga, lagmannen Erik Samuel Boström och
Elisabet Gustafva Fredenheim till Östanå.

B. blef student i Uppsala 1861, men lämnade universitetet
redan 1863 för att öfvertaga skötseln af det efter
moderns död honom tillfallna fideikommisset
Östanå. Han ägnade sig med lif och lust åt
landtbruket och deltog äfven nitiskt i ortens kommunala lif,
bland annat som ledamot 1870–91 af Stockholms läns
landsting, de sista tre åren som dess ordförande. Redan 1875
valdes han till ledamot af Andra kammaren för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free