- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:127

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Brahe, Per - 2. Brahe, Erik - 3. Brahe, Gustaf - 4. Brahe, Magnus - 5. Brahe, Abraham

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men visade häri föga skicklighet, ehuru han i
dem, som i allt annat, städse ådagalade ett ädelt
sinne. Då konungens sinnessjukdom efter Sturarnas
mord tagit så öfverhand, att han själf
icke kunde sköta rikets styrelse, handhades denna
af Brahe och Sten Leijonhufvud. Hade B. haft
det begär efter kronan, som några påstått, skulle
han svårligen funnit ett mera passande tillfälle
att rycka henne till sig, än just då, men först
sedan hertigarna höjt upprorsfanan och Katarina
Månsdotters kröning till svensk drottning sårat de
högättades stolthet, slöt sig Per B. till hertigarna.
Efter Eriks afsättning blef han af Johan upphöjd
till riksdrots och ståthållare öfver Norrland,
hvarförutom han återfick sitt första ämbete,
ståthållarskapet öfver Stockholms slott.
Icke desto mindre föll han sedan i Johans onåd,
misstänkt för aristokratiska stämplingar. Att han,
liksom den öfriga högadeln, ansag ståndets makt
kringskuren, röjer sig tydligt i hans Oeconomia
eller hussholdz-book för ungt adelsfolck, som
sammanskrefs 1585, men först trycktes 1677.
Han jämför däri sin tid med den, som föregick
Gustaf Vasas, och kommer därvid till en slutsats,
som i den gamle aristokratens mun antager
formen af en klagan öfver det som var, och
en längtan efter de gamla goda tiderna under
Kalmarunionen. Död på Sundby sätesgård i Öja
socken i Södermanland d. 1 sept. 1590. - Gift
1548 med friherrinnan Beata Stenbock, syster
till Gustaf I:s drottning Katarina Stenbock.

2. Brahe, Erik, riksråd. Född på Mastuga
i Ås härad d. 4 sept 1552; den
föregåendes son. - Efter att i
konung Johans tid varit brukad
i några ministeriella värf, utnämndes B.,
såsom katolik, ehuru
utrustad med högst medelmåttiga
egenskaper af konung Sigismund
1594 till riksråd och ståthållare
i Stockholm. I denna egenskap förmådde han
så litet göra sin myndighet gällande, att stadens
borgare formligen uppsade honom hörsamhet och
lydnad, hvarpå han genast af hertig Carl skildes
från sitt ämbete. Sedermera ömsom ovän, ömsom
försonad med hertig Carl, följde han honom till
belägringen af Kalmar, men vägrade att deltaga
i stormningen, emedan adeln, enligt hans förmenande,
vore pliktig att tjäna till häst, men ej
till fots, och i stormningen brukades endast fotfolk.
Vid Linköpings riksdag insattes han af
Carl i den kommission, som skulle döma öfver
de anklagade riksråden, bland hvilka hans egen
svåger, Erik Sparre, befann sig. I domstolen
tillhörde han minoriteten som röstade för mildring
från dödsstraffet; när detta öfvergick de olycklige,
lämnade han hertigen och följde efter sin broder
Gustaf till Polen. Död i Danzig d. 15 april 1614.
- Förmäld 1582 med hertiginnan
Elisabet af Braunschweig-Lüneburg, en dotter af hertig Otto den
yngre och furstinnan Margareta af Schwartzenburg.

3. Brahe, Gustaf, riksråd. Född
d. 8 mars 1558; den föregåendes
broder. B. var år 1593 Sigismunds
legat i Sverige och fick af konungen i uppdrag att
biträda sin broder Erik som ståthållare i Stockholm.
Men då denne efter några månader skildes
från sin befattning, lämnade Gustaf B. Sverige och
begaf sig till Polen. Under Sigismunds härtåg mot
hertig Carl hade han fått befallning att fängsla
alla dem af hertigens anhängare han kunde öfverkomma,
och när konungen efter Stångebro slag
vände åter från Sverige, lämnade B. äfven för
alltid landet. - I historien har han mest blifvit
känd för sitt förhållande till Johan I1I:s dotter,
prinsessan Anna. Uppfostrade tillsammans, hade
de för hvarandra fattat en varm tillgifvenhet,
som ytterligare närdes genom hemliga möten hos
B:s syster, Ebba Sparre. Rykten, förklenliga för
prinsessans ära, kommo därigenom i omlopp, och
hertig Carl skonade härvid sin brorsdotter kanske
minst af alla. B. anhöll hos Sigismund 1589
om prinsessans hand och konungens svar var
åtminstone icke nekande; det oaktadt gick giftermålet
aldrig i fullbordan. I Sigismunds tjänst
steg B. till fältmarskalk och dog i Danzig d. 10
jan. 1615. - Ogift.

4. Brahe, Magnus, riksdrots. Född på Tynnelsö
25 sept. 1564; de båda föregåendes broder.
- I motsats till sina äldre bröder var Magnus
B. alltid en ifrig anhängare af
hertig Carl och därför af honom
omhuldad. Efter Stångebro slag
var han hertigens ombud vid underhandlingarna
med Sigismund och insattes af den förre i den kommission,
som på Linköpings riksdag rannsakade öfver de
fängslade rådsherrarna. - År 1602 upphöjd till
riksråd, utnämndes han kort därefter till marsk.
1600 tillerkändes honom Visingsborgs grefskap,
hvilket hans äldre bröder ansågos ha förverkat
genom sin anslutning till Sigismund. Den gunst,
hvari B. stod hos konung Carl, fortfor oförändrad
under hans efterträdare Gustaf Adolf, som redan
under sitt första regeringsår befordrade honom
till riksdrots, 1612 till landshöfding öfver Småland
och 1614 till förste president i Svea hofrätt
och lagman i Uppland. År 1617 förde han,
under konungens frånvaro i Ryssland, högsta
befälet i hufvudstaden och undfick som belöning
härför s. å. riddarslaget. De sista åren af sin
lefnad uppehöll han sig på sina gods, endast
någon gång inkallad till de öfverläggningar, som
höllos med afseende på Sveriges deltagande i
tyska kriget. Underrättelsen om Gustaf Adolfs
död grep honom så djupt, att han insjuknade
och dog d. 3 mars 1633. - Gift 1: 1594 med
grefvinnan Brita Leijonhufvud, dotter af Sten
Eriksson Leijonhufvud (se nedan), och 2: 1618
med friherrinnan Helena Bielke, dotter af Clas
Bielke (se sid. 90).

5. Brahe, Abraham, riksråd.
Född på Rydboholm i Uppland
d. 25 mars 1569; de tre föregåendes
yngste broder. - Vid
tjugusju års ålder kallad till
hofråd hos hertig Carl, upphöjdes
B. 1602 till riksråd och blef
lagman öfver Västmanland och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:56:06 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free