- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:126

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bousquet, Jean Louis - Bovallius, Robert Mauritz - Braad, Henrik - Brag, Jonas - Brahe - 1. Brahe, Per

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var B. så förtviflad, att han kastade peruken på
golfvet, trampade på den och ropade på sin
brutna svenska: »Ack att jag kunde sauvera
denna armé, så ville jag att de rådbråkade mig
dagen efter, allenast jag fick dö i mitt kära
Sverige.» B., som 1743 utnämndes till generallöjtnant,
afled i Kalmar d. 26 febr. 1747. - Gift
med en fröken Hohendorff.

Bovallius, Robert Mauritz, historisk forskare.
Född i Berg socken af Västmanland d. 24 maj 1817. Föräldrar:
komministern Erik Bovallius och Clara Zellroth. - Efter
sexåriga studier vid universitetet i Uppsala, vann B. 1842 filosofiska
graden och ingick som e. o. amanuens i riksarkivet. Samma
år förordnad till hist. patr. docens, lämnade han
i slutet af 1845 sin akademiska befattning, för
att fortsätta sina studier och sin tjänstgöring i
riksarkivet, där han befordrades till ordinarie
amanuens 1847. År 1853 utnämnd till aktuarie
vid den historiska afdelningen af nämnda ämbetsverk,
tjänstgjorde han såsom protokollsförande i
den kommitté, som under kanslärens, d. v. kronprinsens
ordförandeskap, 1849 utarbetade förslag
till nya statuter för universiteten och förordnades
till ledamot i den kommitté, som 1859 afgaf utlåtande
i fråga om styrelseverkens förenkling,
hvarjämte han haft många andra viktiga uppdrag.
B. blef 1874 riksarkivarie, hvilken post
han lämnade 1882. - Som historisk forskare
har B. riktat den akademiska litteraturen med de
värdefulla afhandlingarna De forma regiminis
Sueciæ MDCXXXIV confirmata 1842, samt
De institutione nobilium in patria sæculo XVII
ex actis publicis 1842. Han har dessutom författat
Berättelse om riksdagen i Stockholm
1713-1714 (skrift som vunnit Svenska akademiens
stora pris 1844); Om svenska statsskickets
förändring efter Carl XIII:s död (inträdestal
i K. vitt.-, hist.- och ant.-akad. 1854);
uppsatser och recensioner o. s. v. - Gift 1847 med
Beata Helena Aurora Sederholm. - Hans son
Carl Erik Alexander, född d. 31 juli 1849, student
i Uppsala, filosofie doktor 1875 och docent i
zoologi vid universitetet därstädes s. å., har
företagit vidsträckta resor, ej allenast till de flesta
europeiska kulturland, utan äfven 1882-83
till Västindien, Centralamerika och norra Sydamerika,
hvilkas intryck han skildrat i Resa i Central-Amerika
1881-83 (2 bd 1887). Han tog en verksam del i biologiska
museets bildande och har äfven till svenskan öfversatt
åtskilliga dramatiska arbeten, bl. a. af Echegaray.

Braad, Henrik, ostindiefarare, historisk samlare.
Född i Stockholm d. 30
maj 1728. Föräldrar: handelsmannen
Paul Kristoffer Braad och Gertrud Planström. - Mot
föräldrarnas önskan, som ville
att han skulle blifva ämbetsman,
ingick B. i ostindiska kompaniets
tjänst och gjorde fyra resor till
Kina 1748-49, 1750-52, 1753 och 1759-62,
hvarunder han länge vistades i Ostindien. Han
utgaf beskrifningar öfver sina båda första resor.
Företaget att i Surate på Malabarkusten upprätta
en station för ett svenskt handelsfaktori gick
dock genom motstånd från engelsk sida omkull.
När B. hemkommit från sin fjärde resa, afslog
han ett anbud att ingå som direktör i Ostindiska
kompaniet. Han köpte en landtegendom i närheten
af Norrköping och sysselsatte sig under
sitt öfriga lif med litterära forskningar och studier.
B:s biografiska anteckningar Ostrogothia Literata,
af honom själf nedskrifna och ordnade, i fem
digra band, förvaras i Linköpings läroverks
bibliotek. - Gift 1: 1763 med Maria Kristina
Westerberg; 2: 1769 med Vilhelmina Hülphers
och 3: 1772 med Sara Margareta Kuhlman.
Brag, Jonas, universitetslärare, astronom. Född
i Göteborg d. 8 maj 1781. Föräldrar: sekreteraren
vid Ostindiska kompaniet Arvid Brag och Anna
Beata Öhrwall. - I Lund, där B. 1797 blef student,
erhöll han vid magisterpromotionen 1802 lagerkransen
och blef 1805 docent i romersk vältalighet.
Samtidigt hade han förvärfvat sådana insikter
i matematik och astronomi, att han 1807 utnämndes
till astronomie observator. När 1813
astronomien såsom läroämne skildes från den
matematiska professuren och förenades med
fysiken till en särskild lärostol, utnämndes B. till
dess förste innehafvare och fortfor att bekläda
denna plats till 1846, da han blef emeritus.
Hans författareverksamhet inskränkte sig till
utgifvande af en del akademiska disputationer i
astronomiska ämnen och utmärka sig för en
ovanlig klarhet i framställningen. Död i Engelholm
d. 5 mars 1857. - Gift 1816 med Eva Charlotta Rodhe.

Brahe. Denna förnämliga svenska grefveätts
första med full visshet kända stamafader var
Magnus Laurentsson, hvilken lefde i medlet af
1400-talet och var gift med Johanna Brahe
af en skånsk-halländsk släkt. Deras son Peder
Magnusson upptog namnet, och dennes sonson
Per Brahe var en af de tre, som vid
grefvevärdighetens instiftande vid Erik XIV:s kröning
upphöjdes i grefligt stånd.

1. Brahe, Per, riksdrots. Född på Lindholmen
i Uppland 1520; son af riksrådet Joakim Brahe och
Margareta Eriksdotter Vase, Gustaf I:s syster. - När hans
fader fallit ett offer i Stockholms blodbad,
blef den unge B. med sin moder bortförd i fångenskap
till Danmark och då hon andra
gången lämnade riket, därför att hennes senare
man, grefven af Hoya, fallit i konung Gustafs onåd,
följde han åter sin moder. Efter idkade studier
i Tyskland hemkallades han 1534 af sin morbroder,
konungen, och utnämndes 1540 till ståthållare
på Stockholms slott samt upphöjdes, på
grund af sin börd och släktskap med konungahuset,
endast tjugufyra år gammal, till riksråd.
År 1561 »öfverste sekrete råd och rikshofmästare»
erhöll han, vid konung Eriks kröning s. å., greflig
värdighet med Visingsö till grefskap, som sedan
ökades med besittningar på fasta landet.
Han användes af Erik i några militära värf,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free