- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:178

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Cederström, Jakob - 7. Cederström, Anders - 8. Cederström, Gustaf Olof - 9. Cederström, Helena Elisabeth Florentina (Ellen Hartman)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken som en af Mössornas bankofullmäktige 1765-69
spelade en ej obetydande roll, och Hedvig
Antoinetta von Mevius
.

Redan som barn inskrifven
i Lifgardets officersrullor, utnämndes han till
löjtnant vid samma regemente 1805.

Under fälttåget
till Norge 1808 blef han vid Skarbokil svårt
blesserad i ena benet, så att det måste amputeras
och C. för sin återstående lifstid gå på träben,
hvilket ej hindrade honom att fullfölja sin krigarbana
i Tyskland 1813–14 och i Norge 1814.
S. å. utnämndes han till öfverste i generalstaben.
1817 befordrades han till landshöfding och militärbefälhafvare
på Gotland och inlade som styresman
stora förtjänster om det förbisedda ölandets
utveckling. Samma ämbetsmannaskicklighet
ådagalade han senare, när han, efter att 1826
blifvit utnämnd till generalmajor, 1831 förordnades
till president i kammarkollegium, hvarifrån
han 1847 erhöll afsked med pension. Död på
Tindered i Småland d. 9 juli 1857.

C. var en beslutsam, men kanske alltför envis, karaktär. I
statshvälfningen 1809 tog han en framträdande del
men gjorde sig skyldig till ett mindre hänsynsfullt
bemötande mot den afsatte konungen. C.
bidrog verksamt till adelns beslut att afsäga sig
rätten att uteslutande besitta säterier. Vid 1812
års riksdag var han af de få på riddarhuset,
som med kraft protesterade mot antagandet af
»indragningsmakten» gent emot periodiska skrifter.
Med åren blef han allt mer konservativ,
men kunde på enstaka områden, såsom exempelvis
tullagstiftningens, förfäkta liberala principer,
alltid obekymrad om han stod i majoritet eller
minoritet.

Gift 1818 med Anna Margareta von Cederwald.


7. Cederstöm, Anders, riksdagsman. Född
å Lisma sätesgård i Södertörn
d. 5 mars 1805; den föregåendes
brorson. Föräldrar: understallmästaren,
frih. Anders Cederström
och Mariana von Mühlenfels.

C. blef student i Uppsala
1821 och aflade därstädes
hofrättsexamen 1827, hvarefter
han ägnade sig åt tingstjänstgöring till 1832,
då han efter faderns död öfvertog fideikommissegendomen
Beatelund med underlydande
på Vermdön invid Stockholm, som under hans
skötsel upphjälptes ur vanhäfd.

Vid sidan häraf var frih. C. alltifrån 1834 en verksam och
intresserad ledamot af ridderskapet och adeln.
Varmt tillgifven frisinnade grundsatser, kämpade
han trofast bland den liberala minoriteten därstädes
ända till 1866, då den med hans hjälp
afskaffade ståndsrepresentationen fick lämna rum
för en mera tidsenlig, och kunde fröjda sig åt
en odelad aktning från både vänner och motståndare.
Under den första nioårsperioden 1867–75
representerade han Stockholms län i riksdagens
första kammare, äfven där höjande sin
stämma för främjande af upplysning och tolerans.
Död i Stockholm d. 8 april 1885.

Gift 1: 1831 med Lovisa Isabella Bjurberg, 2:1867
med Hilda Reuter.

Hans äldsta son, Anders,
– född 1834, student i Uppsala 1851, fil. doktor
1857, fideikommissarie till Beatelund efter faderns
död – intog äfven som ledamot af andra kammaren
för Södertörns domsaga 1873–78 och 1880–81,
ledamot af landtbruksakademien m. m. en
aktad och bemärkt ställning. Han dog i Stockholm
1894.

Gift 1863 med Maria Cecilia Wennerström.


8. Cederström, Gustaf Olof, genremålare; sonson
till C. 2. Född i Stockholm
d. 12 april 1845. Föräldrar:
premierlöjtnanten friherre
Carl Emanuel Cederström och
hans maka i 2:a giftet friherrinnan
Carolina Fredrika
Theresia af Ugglas
.

C. ingick 1864 som underlöjtnant vid
Värmlands fältjägarekår, hvarifrån han 1870 tog
afsked för att ägna sig åt målarekonsten. Han
studerade först i Düsseldorff och sedan i Paris,
under Léon Bonnat. C. blef 1878 ledamot af
konstakademien och 1887 professor i figurteckning.
Hans förnämsta arbete torde vara Carl
XII:s likfärd
, hvilket, utmärkt med medalj
på världsutställningen i Paris 1878, inköptes
af ryske storfursten Konstantin. En dubblett
af taflan i något förändrad form inköptes 1884
till Nationalmuseum, där den alltid har en
beundrande publik. Han har sedermera utfört
många taflor med ämnen från Carl XII:s tid,
såsom Värfningen 1879, hvari en viss humor
får uttryck; En inqvartering 1883; Carl XII
och Mazeppa; Likvakan i Tistedalen
1895 samt
Magnus Stenbock i Malmö den 27 sept. 1709,
hvilken har sin plats i landstingssalen i Malmö rådhus,
m. fl.

C. inlägger mycken storhet och enkelt
allvar i sina Carl XII:s taflor. Han har äfven
målat historietaflor med ämnen från andra tider,
liksom han hämtat ingifvelse från sin samtids
lif, t. ex. i Begrafning i Alsike 1883, inköpt
för Stockholms högskolas lotteri och skänkt till
Nationalmuseum, och Frälsningsarmén, inköpt
af Göteborgs museum.

C. vill i sina taflor
alltid berätta något, hvilket han gör på ett sant
och ofta gripande vis. Hans färger äro enkla,
något kyliga, men väl samstämda.

Gift 1878 med Amalia Katarina (Amy) Jæder.


9. Cederström, Helena Elisabeth Florentina
(Ellen Hartman),
född Hedlund.

Född i Stockholm d.
31 juli 1860. Fröken H. debuterade
1877 å Nya och följande
år å Dramatiska teatern och var
1878–80 elev vid K. teatern,
där hon hade engagement 1880–90.
Hon blef 1886 premieraktris.
Åren 1891–93 uppehöll hon sig i
Paris, deltog i Coquelin’s tourné genom Ryssland
och Skandinavien och uppträdde 1893 i
Paris å Théâtre Vaudeville på franska språket.
Åren 1894–98 var fru H. ånyo anställd vid
Dramatiska teatern.

Fru H. har särskildt varit
utmärkt, när hon framställde familjeflickan i
»tonåren». Åt henne »gaf hon kött och blod,
så trovärdigt och träffsäkert, med så sprittande
lif och flödande humor som ingen annan». Den
fjortonåriga Gurli i »En räddande ängel» var
hennes glansroll. Siri i »I telefon» var också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free