- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:179

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Cederström, Helena Elisabeth Florentina (Ellen Hartman) - Celse, Magnus von - Celsing - 1. Celsing, Gustaf - 2. Celsing, Ulrik - Celsius - 1. Celsius, Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en utmärkt skapelse. »De svenska flickorna från
tolf år till sjutton, de lekfulla barnen, töserna i
öfvergångsåren och de raska, verkningslystna
flickorna på tjugu år, – i dem var det ej blott
friskhet och godt lynne, utan lif och sanning.
Det vore lätt att räkna upp ett par dussin dylika
lifs lefvande människor ur fru Hartmans repertoar,
käcka, orädda, lefnadsglada unga flickor
eller fruar». Bland fru Hartmans roller märkas
för öfrigt Agapetus i »Herr Dardanells upptåg
på landet», Erika i »Blommor i drifbänk»,
Suzanne i »Sällskap där man har tråkigt», Cyprienne
i »Vi skiljas» – där hon dock var
alltför borgerlig – och titelrollen i »Madame
Sans-Gêne», hvari hon hade en storartad framgång.

Innehar Litt. et art.

Gift 1: 1881 med skådespelaren V. Hartman och 2: 1898
med ryttmästaren friherre Carl Gustaf Bror
Cederström
(sonson till C. 5).


Celse, Magnus von, rikshistoriograf. Född i
Uppsala d. 6 jan. 1709. Föräldrar:
domprosten Olof Celsius
d. ä.
(se nedan) och Margareta
Insulander
.

Efter att åren 1729–40 tjänstgjort som e. o.,
dels vid k. biblioteket, dels vid
inrikes civilexpeditionen af k.
kansliet, utnämndes han sistnämnda
år till ord. amanuens vid k. biblioteket och
företog 1741 och 1742 en vetenskaplig resa genom
Holland, Frankrike och Tyskland. 1750
befordrad till k. bibliotekarie, erhöll han 1756
adligt sköldemärke och utnämndes 1760 till rikshistoriograf.

1762 undfick han fullmakt som
kansliråd och dog d. 21 juli 1784. C. har gjort
sig känd genom sin Biblioth. Reg. Stockholm.
Historia
1751 och genom utgifvandet af ett
fragment af Smålandslagen med öfversättning och
anmärkningar 1732.

Gift 1756 med Anna Eleonora Georgii.


Celsing, svensk adlig ätt, härstammande från
kyrkoherden i Högby församling af Linköpings
stift Andreas Peter Normelander, hvilkens söner
kallade sig Celsing. Den yngre af dem var fader
till Gustaf Celsing (se nedan).


1. Celsing, Gustaf, ämbetsman. Född d. 29
juni 1679. Föräldrar: sterbhuskamreraren i Stockholm
Peter Celsing och Elisabet du Rees.

Utnämnd 1704 till auditör vid öfverste Hjelms
dragoner, åtföljde han svenska hären genom Polen
och Ukraine till Bender, där han förordnades
1709 till kanslist vid den s. k. tyska expeditionen.
Härifrån skickades han af konungen till
Konstantinopel för att lära sig turkiska språket
och göra sig underrättad om ställningen och sinnesstämningen
vid hofvet. Under sin vistelse
därstädes inlät han sig i ett vågstycke, som kunnat
stå honom dyrt. Han uppsatte nämligen på
turkiska en utförlig berättelse om expeditionen
mot ryssarne och storviziren Mehemed Baltadschis
förräderi vid Pruth. För att kunna aflämna sin
skrift i sultanens egna händer, klädde han sig i
turkisk dräkt och ställde sig bland janitscharvakten,
när sultanen skulle rida till den vanliga
fredagsbönen i Sofiamoskén. Skriften emottogs
af en pascha, men i samma ögonblick blef C.
kringränd af lifvakten och öfverlämnad till sultanens
skarprättare. Han frigafs likväl efter
några dagar och återvände till Bender, där han
var närvarande vid kalabaliken.

1714 befordrad till registrator inom k. kansliet, upphöjdes han
fyra år därefter i adligt stånd och utnämndes
efter hvartannat till k. sekreterare 1720, kansliråd
1728 och statssekreterare 1739.

Fyra år senare tog han afsked med titel af hofkanslär och
dog d. 16 dec. 1743.

Gift 1720 med Anna Helena Wallrawe.


2. Celsing, Ulrik, envoyé, orientalist. Född
d. 7 dec. 1731; den föregåendes
son.

Liksom far och en bror
före honom beträdde C. den diplomatiska
banan och ingick i utrikesexpeditionen
som e. o. kanslist
1750. Kommissionssekreterare
1756 i Konstantinopel, dit
han, efter att sedan 1758 ha
tjänstgjort i presidentkontoret, återvände 1760.
Tio år senare blef han envoyé i Konstantinopel.
Väl förtrogen med den orientaliska litteraturen,
begagnade han sin vistelse i Turkiets hufvudstad
att öka den samling af arabiska, persiska och
turkiska handskrifter hans far och bror grundlagt,
och hvilken handskriftssamling efter hans
död i enlighet med hans testamente öfverlämnades
till universitetsbiblioteket i Uppsala. Återkallad
till Sverige 1779, utnämndes han 1782 till
envoyé vid kur-sachsiska hofvet, hvarifrån han
1786 förflyttades såsom minister till Wien. Erhöll
1789 afsked. Död ogift d. 25 nov. 1805.


Celsius. Denna frejdade släkt härstammar från
Hälsingland, där stamfadern Nicolaus Magni
Travillagæus
, bondson från Ydre i Östergötland,
var kyrkoherde i Alfta och Ofvanåker. Sonen
Magnus, som först kallade sig Helsingus och
sedan Metagrius, antog slutligen namnet Celsius,
en latinisering af Högen, namnet på prästgården
i Ofvanåker. Hans sonsöner adlades 1756 under
namnet von Celse (se ofvan.)


1. Celsius, Magnus, matematiker, fornforskare.
Född i Alfta socken i Hälsingland
d. 16 jan. 1621. Föräldrar:
förenämnde Nicolaus Magni
Travillagæus
och Sigrid Unonia.

Vid tjugu års ålder student i
Uppsala, vann han lagerkransen
1649 och utnämndes till rektor
vid katedralskolan i samma stad.
Filosofie adjunkt 1663, förordnades han två år
därefter till e. o. professor, men öfvergick
som assessor till antikvitetskollegium, när detta
inrättades 1666. Befordrad 1668 till mates.
professor i Uppsala, lät han vid femtiosex års
ålder prästviga sig i Strängnäs och utnämndes
s. å., 1677, till kyrkoherde i Gamla Uppsala.
Död 1679.

C., skaparen af det lärda namnet,
var en för sin tid utmärkt matematiker. Han uppfann
och tillverkade själf en mängd instrument
för sina matematiska och astronomiska
studier, såsom astrolabier, sol-, mån- och planetvisare
m. m. Därjämte var han en varm vän af
antikvariska forskningar och vann på sin tid stor
namnkunnighet genom sin upptäckt att läsa de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 19:37:14 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free