- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:185

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Chiewitz, Georg Theodor Policron - Choræus, Mikael - Christerson, Jarl Casimir Eugène - Christiernin, Per Niklas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Chiewitz, Georg Theodor Policron, arkitekt.
Född i Stockholm d. 5 okt.
1815; den föreg. brorson. Föräldrar:
gravören Johan Georg
Chiewitz
och Karin Acrel.

C. studerade först vid konstakademien,
där han sedermera blef
agré, och sedan i utlandet. Han
flyttade 1850 till Finland, där han
uppfört åtskilliga byggnader och upprättat planerna
till Björneborgs och Nystads reglering. Bland
hans verk märkas Finska riddarhuset i Helsingfors
1862 och Nya teatern därstädes 1860, som nedbrann
1863, men åter uppbyggdes 1866. I Stockholm
byggde C. bl. a. Folckerska huset vid Brunkebergstorg.
Död i Abo d. 28 dec. 1862.

Gift 1: 1842 med Laura Malvina Magnusson och
2: 1856 med Wilhelmina Maria Elisabeth af
Grubbens
.


Choræus, Mikael, skald. Född d. 15 mars
1774 i Vörå socken i Finland.
Föräldrar: pastorsadjunkten därstädes
Mikael Choræus och Anna
Margareta Hammar
.

Vid femton års ålder förlorade C. sin
fader, som lämnade honom med
moder och syskon i yttersta fattigdom.
På dödssängen gaf fadern
honom det rådet, att uppsöka domprosten Fant
i Västerås, med hälsningar, att han vore en
aflägsen släkting till honom. Försedd med kläder
och respenningar af några medlidsamma
vänner i Kristinestad, begaf sig C. till Stockholm,
där han i barnslig tanklöshet förstörde
sin knappa reskassa på frukt och sötsaker.
Utan tak öfver hufvud eller ett öre till sitt
uppehälle, varseblef han tvenne gossar, som erhöllo
penningar af en officer. Vid underrättelsen
om att de läto värfva sig för flottan, beslöt
han att följa deras exempel och låta inskrifva
sig som skeppsgosse på ett krigsfartyg, som skulle
afgå till Sveaborg. Knappt var detta gjordt,
förrän han greps af en sådan förtviflan, att den
väckte den främmande officerens medlidande.
Denne gjorde sig närmare underrättad om hans
lefnadsförhållanden och då han hörde anledningen
till hans vistelse i Stockholm, lät han honom
behålla värfningspenningarna och beredde honom
lägenhet att komma öfver till Västerås. Af domprosten
Fant upptagen som eget barn, sattes han
i tillfälle att fullfölja sina studier, blef 1797
magister i Uppsala, två år därefter docent i vältalighet
vid Åbo universitet och 1802 teologie
adjunkt vid krigsakademien på Karlberg. Här
väckte han genast stort uppseende som predikant.
Den lilla slottskyrkan öfverfylldes hvarje söndag
med tillströmmande åhörare från hufvudstaden
så att guvernören slutligen måste bestämma antalet
af dem, som skulle vinna inträde. C. var
äfven hofpredikant och pastor vid Södermanlands
regemente.

Redan förut hade C. blifvit
bemärkt som skald. 1799 hade han inför
akademien i Åbo hållit ett tal med anledning
af den nye tronarfvingens födelse, hvilket väckte
stora förhoppningar. Samma år liksom det därpå
följande vann han pris i Svenska akademien
samt i Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i
Göteborg. 1802 belönades han af Svenska akademien
med dess stora accessit för sin »skaldesång»
Ehrensvärd. I dessa prisskrifter har C.
mer eller mindre skattat åt den rådande akademiska
smaken. Däremot framträder hans milda
elegiska skaldenatur oftast varmt och innerligt
i hans småstycken, såsom: En tanke på min
egen graf; Bortresan; Ederna; Rosen, fjäriln
och biet; Sommarnatten; Till mina barndomsvänner;
Enkans visa; Rlommor till de sköna
,
m. fl., vid hvilka Franzén varit hans förebild.
Omarbetning af svenska psalmer af C. och
J. 0. Wallin utgåfvos 1807, två samlingar. Hans
Samlade skaldestycken utkommo först 1815,
efter hans död. På väg att vinna en akademisk
lärostol vid universitetet i Åbo, lades han af en
tärande lungsot på sjuksängen och dog d. 3 juni
1806. Öfver hans graf på Solna kyrkogård läto
hans vänner sätta en ohuggen sten med den
enkla inskriften: Choræus.

Gift 1805 med Sofia Christina Wester, som 1807 ingick nytt
äktenskap med skalden Franzén.


Christerson, Jarl Casimir Eugène, sjöofficer,
statsråd. Född i Karlskrona d.
2 okt. 1833. Föräldrar: justitieborgmästaren
därstädes, lagmannen
Håkan Fredrik Christierson
och Ulrika Abelin.

Efter 1850 i Lund aflagd studentexamen och
därpå följande kurs vid Karlbergs
krigsskola utnämndes C.
1853 till sekundlöjtnant vid k. flottan. Han
befordrades till kapten vid skärgårdsartilleriet
samt 1882 till kommendörkapten och
1889 till kommendör vid flottan. Efter att
1884–92 varit chef för marinförvaltningens artilleriafdelning
kallades han d. 16 dec. 1892 till
statsråd och chef för sjöförsvarsdepartementet,
hvilken post han beklädde till d. 21 okt. 1898.
Under sin sjöministerstid hade C., trots ej fullt
lyckliga parlamentariska egenskaper och trots
det missnöje, åtskilliga på hans föredragning
verkställda åtgärder, t. ex. utstakningen af den
s. k. Gillingeleden, väckte, att fröjda sig åt stor
frikostighet mot sjöförsvaret från riksdagens sida.
1892 utnämnd till kontreamiral, erhöll han vid
utträdet ur ministären värdigheten af vice amiral
i flottans reserv.

Gift 1: 1867 med Agathe
Therese Lindman
och 2: 1874 med Anna Charlotta
Smerling
.


Christiernin, Per Niklas, universitetslärare,
rättslärd. Född d. 27 juli 1725 i V. Fernebo i
Västmanlands län. Föräldrar: dåvarande lektorn
i Västerås, sedermera kyrkoherden i V. Fernebo
Nicolaus Petri Christiernin och Elisabet Slotterman.

Student vid Uppsala universitet redan
1736, promoverades han 1752 till filosofie magister
och förordnades fyra år därefter till docent.
Juris doktor 1763 och juris professor
1770, utbytte han ett år senare denna lärostol
mot den logic. et metaphys. professuren. Slutligen
lät han prästviga sig vid femtiotvå års
ålder och utnämndes 1787 till kyrkoherde i Öfver- och
Ytter-Gran, där han slutade sin lefnad d.
24 febr. 1799. Anhängare af Hattpartiet och
dess statsekonomiska grundsatser, råkade C. vid
utvecklandet af sina finansiella läror i strid med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:34:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sbh/a0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free