Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cleve, Per Teodor - Clodt, Johan Adolf von Jürgensburg - Cnattingius, Anders Jakob Danielsson - Collin, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Västindien och undersökte de nordöstra
Antillernas geologiska formation. Efter återkomsten
till Sverige förordnades han att under
ett år förestå professuren i kemi vid Teknologiska
institutet och utnämndes 1870 till adjunkt i
kemi vid samma läroverk samt 1874 till professor
i kemi vid Uppsala universitet.
Ledamot af Société chimique de Paris 1866, af Vetenskapsakademien
1871, medlem i redaktionskommittén
för utgifvande af Bulletin de la Sociét.
chim. de Paris 1872, ledamot af sällskapet Pro
Flora et Fauna fennica 1868, af Dublin Microscopical
Club, af danska 1880 och norska 1892
videnskabsselskaben, af fysiografiska sällskapet i
Lund 1882 m. m. C. kreerades 1891 till juris
hedersdoktor vid Glasgows universitet.
C. har författat många arbeten i kemi, geologi och botanik.
Hans kemiska arbeten behandla förnämligast
platinans ammoniakaliska föreningar, de sällsynta
jordmetallernas föreningar och naftalins derivat.
I de botaniska behandlar han sötvattensalgerna
och diatomacéerna. Han har påvisat de senares
betydelse för geologien och de pelagiska diatomacéernas
betydelse för kunskapen om hafvets rörelser
och vattenmassornas flytning. Bland hans arbeten
märkas: Om stenkol etc. 1872; Om korallerna
etc. 1873; Lärobok i kemi 1872–75; Kort
lärobok i oorganisk och organisk kemi för begynnare
1874; Qvalitativ kemisk analys 1885;
Lärobok i kemiens grunder 1886; Lärobok i
organisk kemi 1888, o. s. v.
Gift 1874 med Alma Öhbom, som, född 1845, äfven uppträdt
som författarinna med: Eva Sten 1896; Ebb
och flod 1898, m. fl. berättelser.
Clodt, Johan Adolf von Jürgensburg, krigare,
memoarförfattare. Född d. 5 aug. 1650. Föräldrar:
landtrådet Gustaf Adolf Clodt von
Jürgensburg och Brita Stuart.
C. ingick, sjutton år gammal, i Carl XI:s lifgarde och
deltog 1676–79 i skånska fälttåget. 1694
öfverstelöjtnant vid Nylands regemente, 1702
öfverste och chef för Rigiska infanteriregementet,
blef han 1703 Lewenhaupts närmaste man,
då denne fick öfverbefälet i Kurland-Litaven.
Han blef 1706 generalmajor och 1708 öfverbefälhafvare
efter Lewenhaupt. Två år senare
ledde han jämte guvernören Stromberg försvaret
af Riga och blef krigsfånge. C. fick 1712
på hedersord resa till Sverige för att utverka
sin utväxling mot furst Trubetskoj, men lyckades
ej, hvarför han måste ånyo bli fånge. 1714
friherre och 1720 generallöjtnant och landtråd i
Estland, afled han s. å. som fånge i Ryssland.
Hans 1699 gjorda Anteckningar äro särskildt af
vikt rörande skånska kriget.
Gift 1: 1682 med friherrinnan Anna Margareta von Liewen och
2: 1706 med grefvinnan Juliana Christina Bonde.
Cnattingius, Andes Jakob Danielsson, präst,
pedagogisk skriftställare. Född
i Askeryds församling af Linköpings
stift d. 13 febr. 1792.
Föräldrar: prosten och kyrkoherden
Daniel Cnattingius och
Anna Charlotta Edman.
Student i Uppsala 1810, ägnade sig
C. åt kyrkans tjänst och anställdes,
sedan han blifvit ordinerad till präst
1816 och i hufvudstaden innehaft ett par e. o.
prästerliga befattningar, som lärare vid Norrmalms
allmänna barnskola i Stockholm. På denna
plats verkade han med synnerligt nit, icke blott
som lärare, utan äfven som varm ifrare för en
bättre undervisningsmetod, som då ansågs ha
nått sin höjdpunkt i den s. k. växelundervisningen.
1822 inkallad till direktionsledamot
ock sekreterare i Sällskapet för växelundervisningens
befrämjande, erhöll han kronprinsen
Oscars befallning att organisera en normalskola
enligt detta undervisningssätt i Kristiania 1825,
och insattes året därpå som ledamot i kommittén
för öfverseendet af rikets allmänna undervisningsverk.
Han utarbetade en mängd läse- och undervisningsböcker
för folkskolan, såsom: Lärobok
i historien och geografien för begynnare 1825;
Läsebok i folkskolor 1832; Biblisk historia för
barn 1843, m. fl., hvilka vunnit anseende och
utkommo i flera upplagor. Utnämnd till hofpredikant
1828, blef han 1832 kyrkoherde i
Flisby och Solberga regala pastorat af Linköpings
stift, hvarifrån han 1850 förflyttades till Kettilstad
och Tjärstad. Död 1864. Stiftsrepresentant
vid åtskilliga riksdagar, följde han alltid med
liflig uppmärksamhet frågorna om folkundervisningen
och ägnade såväl inom ståndet som i
en fortsatt skriftställareverksamhet en oaflåtlig
granskning åt Sveriges kyrkolag och dess förbättrande.
Medlem af en mängd pedagogiska
föreningar och sällskap och var jämte K. F.
Dahlgren stiftare af Manhemsförbundet 1815.
Gift 1834 med Ulrika Matilda Sofia Cnattingius.
Collin, Anders, religiös svärmare. Född d.
27 dec. 1754 i Kumla socken i Nerike där föräldrarna
voro bondfolk.
Vid sjutton års ålder
anställd i Stockholm såsom strumpväfvare, hade
C. blifvit bekant med Böhmes lära. Hans religiösa
känsla, ytterligare närd genom läsningen af Arndts
och Tollstadii skrifter, anvisade honom snart utbredningen
af Böhmes lärosatser och predikandet
af en »inre kraftkristendom» såsom den kallelse,
han var bestämd att utföra. År 1783 trädde han
i en närmare förbindelse med några »finska vänner»,
för hvilka han blef andlig rådgifvare. Hans
bref, liksom Böhmes skrifter, öfversattes på
finska och snart bildade sig i Finland en mystiskt
religiös sekt, som ännu fortlefver under namn
af Collinianer och hufvudsakligen utmärker sig
genom inbördes kärlek, hjälpsamhet, fördragsamhet
och andra kristliga dygder. År 1789,
kort efter det han trädt i äktenskap, föll han i
en svår sjukdom, under hvilken han säger sig
blifvit »uppflyttad i en högre reningsgrad». Efter
sitt tillfrisknande begynte han komma i beröring
med de högre kretsarna i Stockholm, däribland
hertig Carl, af hvilken han erhöll titel af hofbibliotekarie,
och fortfor i några år att »med en
liktänkande broder, äfven inom palatserna» utbreda
kunskapen om Böhmes tro och »den inre
kristendomens skatter». Emellertid började hans
inflytande minskas och upphörde efterhand alldeles.
De nitton sista lefnadsåren tillbragte han
som barnlärare i en liten undervisningsanstalt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
